- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / VII. Gustaf III:s och Gustav IV Adolfs tid 1772-1809 /
65

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav III:s lyckliga tid - Gustav avvänder grannarnes hämnd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


När engelsmännen emellertid gjorde min av att vilja
visitera konvojen, förklarade Christiernin, att han ej kunde tillåta,
att någon främmande gick ombord på handelsfartyg, som
stodo under hans befäl, och försäkrade på hedersord, att
dessa icke förde kontraband. Men den engelske eskaderchefen
lät svara honom, att han hade sin konungs befallning att
»utan undantag visitera alla fartyg». Härtill genmälde
Christiernin, att han hade »lika höga order att sådant icke tillåta».
Därför ämnade han, ehuru underlägsen i styrka, »möta våld
med våld». Därpå lät han slå larm och lade sitt fartyg vid
sidan av den främsta engelska fregatten »för att låta denna
tydligt veta sitt uppsåt», såsom han skriver i sin rapport.
Då engelsmännen i alla fall gjorde min av att vilja visitera,
gav Christiernin den närmaste fregatten en bredsida. Nu
fingo engelsmännen klart för sig, att den svenske majoren
inte var att leka med. De lämnade honom i fred och läto
honom fortsätta med sin konvoj till resans mål.

Detta trakasseri mot en konvoj under neutral flagg var
den engelske eskaderchefens eget tilltag. Exemplet är blott
ett bland många på hur övermodigt och självrådigt sådana
herrar kunde uppträda.

Det kunde annars vara nog med de trakasserier, som
väder och vind vållade den tidens tungseglande krigsfartyg.
Som exempel på hur en fartygschef kunde få sträva för att
komma in i Engelska kanalen kan anföras, att major Erik
Klint, som med fregatten Illerim konvojerade några
handelsfartyg på sommaren 1782, fick hålla på en hel månad, innan
han kunde slå sig fram till kusten vid Dover. Och ändå var
Klint en av flottans bästa navigatörer. Till följd av
ansträngningar i förening med brist på proviant och vatten var då
en tiondel av hans besättning sjuk och fem man döda. På
hemvägen sjuknade Klint själv.

De kostnader och förluster, som neutralitetsexpeditionerna
medförde för vårt land, uppvägdes emellertid i rikt mått
av det uppsving, som vår handel och sjöfart tog under dessa
år. Exporten steg under tiden 1778-1782 med en tredjedel,
och importen, som dock betydligt understeg exporten, växte
med hälften. Isynnerhet tjänade Ostindiska kompaniet
nu grova pengar, tack vare att de krigförande ländernas
handel på Kina nästan avstannade, varför de kinesiska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/7/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free