Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Gustav III:s lyckliga tid
- Gustav III som samhällsförbättrare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alldeles hovmannens fina takt och världsvana. Hans ideliga
varningar och förmaningar till sparsamhet enerverade också
en sådan natur som Gustavs.
* *
*
Sedan myntväsendet väl blivit ordnat, främjades
näringslivet ytterligare genom att befrias från flere av de bojor,
som merkantilsystemet och äldre ekonomiska åsikter tvingat
på det. Till modernäringens fromma lossades bland annat
på det gamla förbudet mot landsköp, i det att
lantmannen inom de sädesrikaste provinserna fick tillstånd att
sälja sin spannmål och sina kreatur, var han ville. Numera
behövde det ej inträffa, att nöd och dyrtid rådde i ett
landskap, samtidigt som det var överflöd på brödfödan och
vrakpris i ett närgränsande.
Till fiskets befrämjande utfärdades år 1774 en
betydelsefull stagda för Nordsjöfisket och sillfisket i Bohuslän,
vilken fortfor att gälla ända till 1852. Höga vederbörande
voro framför allt angelägna om att råda bot på det ofta
överklagade missförhållandet, att en hel del fisk fick ligga och
bli mer eller mindre skämd, innan den hann saltas. Därför
uppmuntrade regeringen fiskarne med premier för varje
tunna väl saltad eller rökt och väl förpackad sill och likaså
för kabeljo. Alla storsjöfiskare tillförsäkrades befrielse från
värvning, utskrivning, inkvartering, skjutsning och liknande
pålagor. Utlänningar, som inflyttade till Sverige för att idka
fiske, voro under tre år fria från alla personliga utskylder.
»De svenske undersåtare», hette det vidare, »som utur riket
rymt eller till främmande orter avvikit men här ej bedrivit
sådant brott, som å liv och ära går, varder i nåder tillåtet
att uti riket återkomma, utan att deras begångne brott skall
beivras, såvida de uti dessa skärgårdar sig nedsätta och
verkeligt havsfiske idka eller sig därtill bruka låta.»
Det bohuslänska sillfisket fortfor att vara givande och
stod på 1780-talet i sitt högsta flor. Sillen gick till i ofantliga
massor och trängde långt in i fjordarna, ja ett gott stycke
uppför Göta älv. Havets rikedomar förde dock icke uteslutande
välsignelse med sig. Den bekante skildraren av Bohusläns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/7/0073.html
