- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / VII. Gustaf III:s och Gustav IV Adolfs tid 1772-1809 /
77

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav III:s lyckliga tid - Gustav III som samhällsförbättrare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

deras »vida styvkjortlar, som, under det de tränga deras liv,
lämna utrymme åt vintrarnas strängaste kyla — det är mig
ej tillåtet att längre sträcka min forskan; men kanske finnas
bruk, ännu mindre passande till det stränga klimat, vari vi
leve».

Men någon nationell samling blev det inte av allt detta.
Reformen blev tvärtom ogillad och avhånad på många håll.

Filantropiska och nationalekonomiska reformer.



Mera effektiva voro en hel del åtgärder i filantropisk anda,
som på denna tid vidtogos. Särskilt arbetade man på att
förbättra sundhetsväsendet och sjukvården. Därmed
förband sig även det nationalekonomiska intresset att minska
dödligheten och öka folkmängden. Detta intresse var
livligare än någonsin efter den svåra missväxten 1771—72 och
de åtföljande farsoterna, vilka »märkeligen försvagat
folknumerären till rikets kännbaraste avsaknad uti alla dess
rörelser och näringar». Bland andra åtgärder till
sjukvårdens höjande må särskilt nämnas, att flere av de gamla
lasaretten nu förbättrades och nya anlades.

Från denna tid daterar sig Sahlgrenska sjukhuset i
Göteborg, vilket grundades genom en donation av den rike
köpmannen och direktören i Ostindiska kompaniet Nils
Sahlgren under konungens besök i Göteborg 1772. Flere
av våra barnhus tillkommo också vid denna tid, såsom
Gustavianska barnhuset i Norrköping och Gustavsbergs
barnhus vid Uddevalla.

Till de fattigas hjälp i huvudstaden förordnades år 1774
särskilda läkare, s. k. fattigmedici, som gåvo de behövande
fri läkarvård och fri medicin. Därigenom ville vederbörande
förhindra, att folk anlitade kringstrykande kvacksalvare,
vilka »genom deras illa tillämpade och farliga läkemedel
försätta mångens hälsa och liv uti yttersta fara».

Den berömde professor David Schulz, adlad von
Schulzenheim
, som i England studerat koppympning och
grundat den första anstalten i vårt land för koppympning, kunde
nu, tack vare allmänhetens frikostiga bidrag, få till stånd
ett allmänt barnbördshus på Riddarholmen. Där fingo
fattiga hustrur och ogifta mödrar »av sämre och bättre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/7/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free