Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Gustav III:s lyckliga tid
- Gustav III som samhällsförbättrare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verklig krigsövning blev det icke, och någon samövning av
flottan i dess helhet förekom aldrig. Ja många av de nya
fartyg, som löpte av stapeln, blevo ej ens provseglade, förrän
det gällde allvar. Konungen föredrog att använda alla pengar,
som han kunde få ihop för flottans räkning, till nybyggnader.
Av ganska stor betydelse för sjövapnets krigsduglighet
blev det dock, att många officerare vid denna tid gingo i
fransk krigstjänst för att deltaga i det pågående stora kriget.
Konungen uppmuntrade dem också genom årliga understöd
till att på detta sätt utbilda sig. Flere av dem gjorde
med utmärkelse sin insats i Nordamerikas frihetskamp mot
England.
* *
*
Trots alla förstärkningar av försvaret var dock Gustav
icke mannen att ingjuta en ny och bättre anda i
officerskåren. Han hade icke något begrepp varken om militär
disciplin eller om krigskonstens dåvarande ståndpunkt.
Ackordväsendet florerade under hans hägn lika bra som
förr, fast han lät förbjuda det i lagen. För att råda bot på
det onda hade behövts ett ordnat pensionsväsen, men
därtill saknades pengar.
Ackordväsendet var emellertid icke det enda hindret för
dugligheten att göra sig gällande inom officerskåren — ett
annat hinder låg i Gustavs förkärlek för adelsmän vid
befordringar. Han följde därvid, liksom i så mycket annat,
Frankrikes föredöme, och han gjorde det så mycket hellre, som
han själv hyste den uppfattningen, att krigisk ärelystnad
och militära hedersbegrepp voro förenliga endast med adlig
börd och adliga traditioner. Ej nog därför med att endast
adelsmän kunde vinna inträde vid gardet och övriga s. k.
rangregementen; även vid de andra regementena hade
adelsmän företräde vid befordringar. Ja Gustav umgicks i själva
verket med den planen att med tiden hela den svenska
officerskåren skulle komma att bestå uteslutande av adelsmän.
För att vinna detta syfte meddelade han efter hand den ene
regementschefen efter den andre, att han hädanefter icke
borde föreslå andra än adelsmän till officerare vid sina
regementen. Blott i händelse av krig skulle ofrälse män, som
utmärkt sig, kunna befordras till officerare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/7/0096.html
