Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav III:s lyckliga tid - Vid tjusarkonungens hov
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
affekterad men — det kan ej nekas — med mycken aisance[1] och
något kungligt, ehuru icke krigiskt, i sitt väsende.
Drottningen är stelare och går ej väl (ty hon är så stillasittande,
att hon har nästan glömt att gå, och hon har dessutom
ganska höga klackar), men hon har en hög och ståtlig växt,
stora utstående ögon och i det hela en figur, som imponerar.
Homer har liknat Ajax vid en fluga, Vergilius drottning
Amata vid en snurra; det må tillåtas mig att likna vår
dåvarande drottning på couren vid en väl prydd, vit paradhäst
med hög encolure[2] men matt i sina rörelser.»
Efter henne komma de övriga av den kungliga familjen,
hertig Karl, liten men med militäriskt utseende och något av
sin morbroder Fredrik II i blicken, hertig Fredrik enklast
klädd men vackrast av alla och prinsessan deras syster, glad
och vänlig men alltid prinsessa. Bland statsfruarna, som
nu följa, äro Kellgrens tre gracer, grevinnan Meijerfeldt, född
Wrede-Sparre, grevinnan Höpken, född Fersen, och grevinnan
Löwenhielm, hennes syster, alla tre fullkomliga skönheter.
Detta inträde hade något eget högtidligt, som måhända
knappt varit någonstädes överträffat. Konungen gick först
till diplomaterna, och det syntes, huru även de stoltaste
bland dem voro smickrade av de artigheter, han sade dem.
Sedan gick konungen på karlarnas sida, drottningen på
fruntimrens och så tvärt om tillbaka. Där gick till, som sagt är
vid levéerna. Då äntligen couren var genomgången, satte
konungen och drottningen sig vid spelbord med utsedda
personer bland de förnämsta; och detta räckte ej länge, förrän
hovmarskalken med stav i handen gav Deras Majestäter
tillkänna, att bordet var serverat. Då gick hela den kungliga
familjen till bords, och så många, som kunde få rum, blevo
åskådare. För riksrådinnor, rikets herrars fruar och
överhovmästarinnor voro taburetter i en halvkrets nedom
bordet. Diplomaterna stodo vid övre ändan, och konungen
vinkade då och då åt någon av dem att nalkas till samtal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
