Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - »Det låg ett skimmer över Gustavs dagar» - Johan Henrik Kellgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Go’ herrar, lånen mig ert öra
till salig Dumboms leverne!
Om det ej ledsnar er att höra,
så tör det roa er kanske.
Han föddes, enligt ödets domar,
helt naken hit på jordens ring,
men sen han kom till rikedomar,
så brast det honom ingenting.
I vaggan hade han med nöd
en gammal käring, som såg om sig,
vart därför illa sjuk, men kom sig
och levde sen allt till sin död.
Till karaktären from och god,
var han ej snar att bliva retad,
men sågs han någon gång förtretad,
så var det uti vredesmod.
Det fel, han haft i ungdomsvåren,
att vara pojke förr än karl,
man ganska visligt anmärkt har;
men detta fel försvann med åren.
I Dumboms ungdomstid begav sig,
att han predikade en gång,
men hans predikan var ej lång,
ty han vid ingången kom av sig.
En annan skulle blitt förbannat
brydd vid en sådan händelse,
men Dumbom fann sig ett tu tre
och slöt precist där, som han stannat
På sina resor han förnam,
hur väl Försynens nåd reglerat,
som floder överallt placerat,
där stora städer stryka fram.
Också, om ej hans dagbok ljuger,
skall på gästgivargårdarna
i Småland ätas mycket bra,
ifall man matsäck har, som duger.
God kunskap salig Dumbom hade
om både människor och djur,
och märkligt var det, som han sade
en gång om kräftornas natur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
