Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - »Det låg ett skimmer över Gustavs dagar» - Karl Gustav af Leopold - Karl Mikael Bellman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I denna sorgsna stämning kommer hon att tänka på sin
barndomsvän och besluter hälsa på henne. Hon finner
Annett som lycklig maka och mor i ett lantligt paradis,
fylld av verksamhetslust. Det är Annetts lycka att själv
sköta hem och barn.
Då förstår Eglé, att den sanna lyckan ligger i att själv
fylla sina plikter och ej i att få kasta dem på andra. Hon
återvänder hem med föresatsen att börja ett nytt och
gagnerikare liv, och — så otroligt det än låter — hon håller sin
föresats, återvinner sitt sinneslugn och sin makes hjärta
och blir ett mönster för en lycklig maka och moder.
»Eglé och Annett» är en dikt, som man ännu läser med nöje.
Däremot har man svårare att förstå samtidens entusiasm för
lärodikten »Predikaren», som folk allmänt lärde sig
utantill. Somligt därav har dock levat genom tiderna, såsom
maningen: »Vill du naturens väg till verklig sällhet veta,
se här dess första bud: arbeta!»
Ett ståtligt uttryck har skalden i sin dikt »Försynen»
givit åt tanken, att för Gud är ingenting ringa, ingenting
stort utan allt lika viktigt:
»Du hör ej detta bladets ljud,
som faller; — men när stormen ryter,
när blixtens eld ur molnet bryter,
då tror du se och höra — Gud!
— — — — — — — — — —
Han världar hör på världar falla,
och tusen himlar och än fler
av deras krossning återskalla.
Då tycker han, som skapt dem alla,
sig höra — bladen falla ner.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>