- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / VII. Gustaf III:s och Gustav IV Adolfs tid 1772-1809 /
173

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - »Det låg ett skimmer över Gustavs dagar» - Karl Mikael Bellman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skräddarmästare. Hans äldste son, en vek och finkänslig
skaldenatur och musikalisk begåvning, blev professor i Uppsala.
Professor Bellmans andre son, Karl Mikaels far, gick
ämbetsmannabanan och blev sekreterare i slottskansliet i
Stockholm. Han gifte sig med en prästdotter, »vacker som
en dag, oändligen god, charmant i sin klädsel, delikat i sitt
umgänge, hade en förträfflig röst», enligt vad Karl Mikael
berättar. Andan i hemmet var utpräglat religiös med
pietistisk läggning.

År 1740 kom Karl Mikael till världen, äldst i en
syskonkrets, som skulle växa till femton stycken. I skolan var han
villig och läraktig. Geometri var dock hans fasa.

»Hjärnan ännu i mig vrides,
när jag tänker på Euklides
och på de trianglarna
ABC och CDA.
Svetten ur min panna gnides
värre än på Golgata»,


skriver han i sin självbiografi.

Men så mycket större anlag röjde han för musik och
vitterhet. På farfars gamla cittra improviserade han
melodier, och snart överraskade han också med små dikter.

Sin första anställning fick han i riksbanken. Det var just
att sätta bocken till trädgårdsmästare. Från bankens
sifferkolumner drogs tjuguåringen oemotståndligt ut i nöjenas
värld med vin och källarnymfer, med maskerader och
picknicker. Och en vacker dag hade han råkat i klorna på
procentare och måste rymma till Norge, den tidens Amerika för
bankruttörer. Vid återkomsten hade han ingenting annat att
göra än begära avsked från banken. Vid ärendets behandling
»ville herrar fullmäktige», säger protokollet, »icke missunna
honom den lycka, han på annat ställe tror sig finna inom
kortare tid än den, han i banken använt, och samtyckte således,
att han från ytterligare uppvaktning här vid verket må
entledigas».

Han bor nu ett år hos sina föräldrar på Årsta — de ha
nämligen flyttat dit efter faderns avskedstagande från sin
befattning. Härifrån ger Karl Mikael följande höstliga
stämningsbild i ett brev till en vän:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/7/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free