Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - »Det låg ett skimmer över Gustavs dagar» - Johan Gabriel Oxenstierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det icke med den folkliga stilens låga och vardagliga
uttryckssätt. Här hövdes det en utsökt »delicatesse» i formen såsom
uttryckssätt för »ädla och starka begrepp». Men följden av
dessa strävanden blev förkonstling och onatur med
tillkrånglade omskrivningar. När Creutz skall skildra en
metande pojke, kan det naturligtvis inte gå av för mindre, än
att gossen »kastar ut en svekfull rev». Flötet blir för skalden
»ett flyktigt flarn, som på vågen dansar». Fisken får heta än
»fenesläktet», än »böljans son»; och inte duger det att tala
om metkroken, nej »mordekroken» måste det vara. Oxenstierna
går ännu längre: han skriver »sin nästa bärgnings
hopp» i stället för utsädet, »tallens mogna skog, den yxor
sammanknyta», i stället för skeppet o. s. v. Ett så enkelt
ord som bada kan naturligtvis inte skalden använda. Nej
det blir att »svalka sommarns lågor i Najadernas famn».
Att läsa sådan poesi är bitvis som att gissa gåtor. Det nya
tungomålet framstår i all sin förkonstling i verser sådana som
dessa i dikten »Skördarne», där rågmejningen skildras:
»Det krökta stål, vars egg den täta växten skär,
fördelar luften själv, som vid dess viftning kvider,
och gnisslar mot den halm, vars torra strån det sprider.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
