Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Det mörknar
- Pastoratshandel och annan styggelse inom kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Pastoratshandel och annan styggelse inom kyrkan.
NÅGOT som också kastar en mörk skugga över Gustav
III:s regering, är de överhandtagande missbruken vid
ämbetens bortgivande. Andan inom officerskåren höll
på att fördärvas genom ackordväsendet, som alltjämt florerade
under konungens hägn, trots att han officiellt förbjudit det,
samt hans förkärlek för adelsmän vid militära befordringar.
Och den godtycklighet, varmed han handhade befordringsväsendet,
sträckte sig från de militära tjänsterna till alla grenar
av rikets styrelse. Den principen, att vissa regementen skulle
vara adeln förbehållna, började tillämpas även för några av de
civila verken, t. ex. kanslikollegium. De vanliga
befordringsgrunderna överträddes ej sällan, när det gällde adelsmän,
såsom då en överstelöjtnant Ehrenmalm och en gardeskapten
greve Oxenstierna blevo utnämnda till — hovrättsråd.
Även inom kyrkan såg konungen gärna adelsmän på de
högre platserna och uppmuntrade unga ädlingar till teologiska
studier. Den unge greve von Schwerin hade blott 24
levnadsår och 2 prästår, när han fick Sala pastorat. Allra
egendomligast är dock fallet med löjtnanten och hovjunkaren
friherre Taube, som plötsligt tog avsked ur krigstjänsten och
året därefter var mogen för utnämning till hovpredikant,
innan han ännu avlagt prästexamen. När han undergått
den, blev han snart pastor primarius, vid 35 års ålder. Fersen
gör om denna befordran den kostliga reflexionen, att som
Taube »på fyra ar avancerat från infanterilöjtnant vid
Västmanlands regemente till kyrkans främsta värdighet,
betvivlade man, att han själv så noga kände den religions läror,
vars uniform(!) han bar». Taube var dock en mycket studerad
och kunnig man med »ett modest och beskedeligt uppförande,
alldeles skilt från denna tidens unge militärer», säger
Tersmeden. Men Gustav Johan Ehrensvärd säger: »Detta exempel
lärer även uppmuntra andre härtill, och den torde bliva en
rik, artig och nyttig biskop, som varit en oskickelig
hovjunkare eller en fattig, bortglömd och vanlig lantofficerare.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/7/0264.html
