- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / VII. Gustaf III:s och Gustav IV Adolfs tid 1772-1809 /
287

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det mörknar - Konungens gullgossar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

red på en utmärkt vacker, vit häst och var klädd som en
nymf, med blottad hals och armar, en gördel, blixtrande av
diamanter, och en vit slöja, som föll ned över min häst
såsom ett fladdrande draperi. Åtföljd av Rinaldo red jag
fram i galopp och framställde honom för stridsdomarne.
Mitt framträdande gjorde ett livligt uppseende hos alla
åskådarne. Jag fick från alla håll handklappningar, och
man försäkrade mig, att jag denna gång hade varit
vackrare än någonsin. Det som mer än alla dessa artigheter
övertygade mig härom var det intryck, som mitt
uppträdande gjorde på baron Armfelt, och som icke undgick min
uppmärksamhet. Jag njöt i fulla drag av denna triumf.»
— Det var också en erkänd sak, att ingen kunde överträffa
henne i vighet och behag, och därför tog hon sig också
charmantast ut i en dans eller till häst.

När man läser hennes nyss citerade anteckningar och
hennes brev om festen, kan man omöjligen få det intrycket,
att Armfelts giftermål vållat henne någon otröstlig hjärtesorg.
Hon var firad och uppvaktad och fick utveckla sitt
koketteri i all dess fulländning — det var lycka nog för
henne.

Armfelt var dock alltjämt hennes stora passion. Hans
äktenskap band honom vid en annan kvinna, men Magdalena
Rudenschöld kände, att hennes öde var beseglat. »Jag levde
endast för glädjen att kunna uppfånga en blick från hans öga,
som sade mig, att jag var vacker, att jag var älskad av den,
som oåterkalleligen bestämt mitt öde.» Ett år efter
Armfelts bröllop har förbindelsen mellan honom och Magdalena
Rudenschöld gått över gränsen.

Armfelts häftiga lidelse var dock snart avkyld, och han
synes då ha önskat göra slut på förhållandet. Men det hade
redan gått för långt. Det var en offentlig hemlighet inom
hovkretsarna, att då fröken Rudenschöld på hösten 1787
följde prinsessan Sofia Albertina till Berlin, var det med
tanke på att dölja följderna av hennes felsteg. Gustav III
gör i ett brev till Armfelt på sommaren 1789 en halvt
skämtsam anspelning på denna »berlinska sjukdom». — Det
barn, som hon gav livet åt, tycks emellertid snart ha dött.
Ett par år därefter var det på samma sätt igen. Den
olyckliga kvinnan genomgick nu svåra lidanden under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/7/0289.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free