Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det mörknar - Riksdag i missnöjets tecken och vad den drog med sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
plats i folkets hjärtan, isynnerhet om han gjorde en del
kloka eftergifter för riksdagens önskningar. I första rummet
kunde han ju tillmötesgå den allmänna opinionen i fråga om
pastoratshandeln och schackrandet med ämbeten över huvud
taget. För det priset skulle han nog sedan få svenska folket
med sig på sin aggressiva politik — ty det var ändå det
egentliga målet. Alltjämt riktade sig Gustavs krigsplaner mot
Danmark. Han hoppades på att kunna begagna sig av det
missnöje, som rådde i Norge; och väl underrättade personer
uppge, att han och Toll umgingos med planer på att konungen
under pågående riksdag skulle mottaga en deputation av
norska bönder i Stockholm och rycka med sig ständerna till
det länge påtänkta anfallet mot Danmark.
Det var Toll, som rådde Gustav att sammankalla ständerna
för att återknyta de lossnande banden mellan konung och
undersåtar. Han gav nog rådet med den bitanken, att om
konungen offrade Schröderheim, Armfelt och andra, som gjort
sig illa beryktade för sin skuld till de överklagade
missbruken, så skulle Toll själv sedan stå där utan medtävlare
om konungens gunst.
Gustav synes dock ha rätt länge tvekat, om han ändå
borde sammankalla ständerna. Det var ju i alla fall ett
språng in i det okända. Det kunde vara farligt att ge
oppositionen tillfälle att samlas och organisera sig. Men han
lugnade sig till sist med den tanken, att missnöjet i landet nog
ej var värre, än att han skulle kunna besegra det.
I början av april 1786 utfärdades riksdagskallelsen.
Den kom som en fullständig överraskning. Allmänhetens
uppmärksamhet var så tagen i anspråk av den nya operan
Gustav Vasa, av de nyinrättade akademierna m. m., att
ingen hade en tanke på riksdag. I kallelsebrevet tog
konungen den nyligen genomgångna missväxten såsom
förevändning för ständermötet. Man behövde — hette det — i tid
vidtaga åtgärder för att möta en ny sådan hemsökelse, om
den skulle komma; och det var till rådplägning därom, som
han kallat ständerna.
Så skrev Gustav för att lugna sinnena. Men verkan av hans
ord blev en helt annan. Kunde väl någon tro, att konungen
tagit ett så viktigt steg bara för alt hålla överläggningar om
inrättande av spannmålsmagasin? Ånej, det låg allt något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
