- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / VII. Gustaf III:s och Gustav IV Adolfs tid 1772-1809 /
324

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det mörknar - Riksdag i missnöjets tecken och vad den drog med sig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

annan oppositionsman, den för sin förtjänstfulla
verksamhet som jordbrukare bekante Rutger Maclean, uttalade
samma tanke i ironisk form. Han tog för givet, »att under
Kungl. Maj:ts kloka styrelse, igenom Dess nådiga omvårdnad
om grundlagens helgd och faderliga ömhet för sina trogna
undersåtar de icke äro besvärade med någon gäld, vilken
icke blivit dem veterligen gjord och de sig själva åtagit».

Men oppositionen nöjde sig icke med de anmärkningar,
som konungens propositioner kunde ge anledning till.
Ständerna hade kommit till riksdagen laddade med skarpa
klagomål över en mängd missförhållanden, och dem framburo de
olika riksdagsmännen i form av »besvär» och petitioner. Först
vände man sig mot de ingrepp, som konungen gjort i
tryckfriheten; och i ett par besvärsskrifter blevo de stackars
boktryckarne illa åtgångna, fast de utan sin egen förskyllan
gjorts till censorer över litteraturen. »Att upplysa och
upplysas beror på deras behag; de tända och släcka ljus efter
godtycke», hette det om dem. Slutet blev, att ständerna av
läto en gemensam besvärsskrivelse till Kungl. Maj:t, vari de i
hovsam form men i sak skarpt kritiserade konungens politik
i tryckfrihetsfrågan och anhöllo, att 1774 års tryckfrihetsförordning
måtte återställas i sitt ursprungliga skick.

Att även konungens riksfördärvliga brännvinspolitik skulle
komma på tapeten var en given sak. Isynnerhet hörde man i
prästeståndet kronobränneriernas skadliga verkningar
utmålas i de starkaste färger, och hela ståndet anslöt sig till
de uttalanden, som gjordes av en dess ledamot i en
skrivelse med den betecknande rubriken »Oförgripeliga tankar
om krogar, skådespel, menederier och premier för hemligt
angivne brännvinsbrott såsom hinderliga för religionens utövning».

I bondeståndet yrkades på att husbehovsbränningen måtte
frigivas mot en bevillning, och de andra stånden instämde.
Konungen svarade, att han ville giva riksens ständer ett
nytt vedermäle av sitt tillmötesgående, och erbjöd sig att
nedlägga kronobrännerierna samt frigiva den gamla
husbehovsbränningen mot en ständig skatt av 300,000 rdr årligen,
vilken summa dock under de år, då bränning var förbjuden,
skulle minskas med hälften. »Det är», förklarade konungen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/7/0326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free