Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krig med Ryssland och Danmark 1788—1790 - Ryska kriget 1789
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och samling? Vem kastar honom? Vem vattnar honom?
Vem blandar honom? — och med vad?»
Tyvärr var Ehrensvärd alldeles för ivrig. När han fått
för sig någonting, så skulle det alltid prompt försökas, men
inte i smått utan i stor skala. Och när experimentet slog fel,
blev förstås besvikelsen så mycket större. I missmod ville
han då sälja sitt gods. Slutligen bytte han bort det mot
Säbyholm i Stockholmstrakten. Nu jublar han. Nu har han
funnit »paradiset» och inser förstås, att han ledsnat på det
halländska slättlandskapet. Men han skulle inte varit den
han var, om han inte snart blivit ångerköpt och försökt att
få bytet att gå tillbaka. Slutet blir, att han säljer Säbyholm.
Men som han är omöjlig såsom affärsman — vilket han själv
erkänner —, råkar han ut för en konkursmässig köpare och
gör stora förluster.
Till en början är han emellertid lycklig att vara den stora
egendomen kvitt. Nu vill han ha bara en liten jordlapp att
bo på och för resten leva på pengar. Nu, säger han, »är jag
ute och flyger efter gårdar, små som loppor, för att sätta en
stol på, mera ej».
Det blir emellertid inget av med gårdsköpet. I stället
flyttar han till sin svärmor på Tosterup mellan Ystad och
Simrishamn. Och så är han lycklig igen. Han får nu helt
hänge sig åt läsning och studier: »Jag har», skriver han,
»en kammare uppstädad med böcker och pulpeter, skrivbord,
ritbord, och vari ingen fähund inspektor inkommer, och varest
orden plog och dynga aldrig såra min tanke.» Så låter det nu!
Nu flöda karikatyrteckningar ur hans konsts
ymnighetshorn. Mest berömda äro de illustrationer till Sveriges
historia, som av Oxenstierna blivit kallade »Snillets lek i
svenska historien». Där skildrar han med sitt ritstift, hur
Oden kommer från floden Don, »ledsen att vara blott kung
— vill bli Gud». Man ser Fjolner drunknande i mjödkaret
— d. v. s. man ser bara de ur karet uppstickande benen.
Sverige som valrike återges medelst två pojkar, som slåss.
En mäkta komisk figur gör konung Albrekt, då han »inför
tyskar och tyska seder». Ett motiv från Kristian Tyranns
kröning bär underskriften: »Ingen svensk man blir riddare»,
vilket uttryckes genom följande bild: en svensk »med lång
näsa» står i förgrunden, medan i bakgrunden danskar dubbas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
