Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Gustav IV Adolfs förmyndare
- En utrikespolitik, rik på förödmjukelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Från misstag ingen kunskap fredad är,
och matematiken själv kan fela:
Melanderhjelm[1] vid sin Euklides svär,
att ingen del kan sluta in det hela —
men jag har sett i oeil de boeuf[2] vår rikskansler.»
Men för att göra Fredrik Sparre rättvisa måste erkännas,
att han i många fall, då han var oskyldig, fått dela det
allmänna klandret över den Reuterholmska
förmyndarregeringen. Han var, säger Odhner, »för visso bättre än sitt
rykte», och i hans eftermäle förtjänar ihågkommas, att »ingen
ledamot av Gustav III:s rådkammare har visat så stort
intresse som han för lärdom och vetenskaplig bildning samt
den offentliga undervisningens förbättring».
Likt en pendel svängde den Reuterholmska politiken
mellan de båda motsatserna Frankrike och Ryssland. Det
revolutionära Frankrike hade i början frihetssvärmaren
Reuterholms sympatier. Förmyndarregeringen avstod därför
först och främst från Gustav III:s korstågsplaner mot
samhällsomstörtaren. Men ej nog med det: man närmade sig i
hemlighet den nya republiken för att söka ett stöd mot
Ryssland och vinna subsidier. När Katarina fick nys om
saken, blev hon mäkta förgrymmad, skickade en stor
örlogseskader till farvattnen söder om Öresund och lät sin
skärgårdsflotta lägga sig vid Svensksund. Då sökte Reuterholm
avvända kejsarinnans förbittring genom att föreslå äktenskap
mellan den unge konungen och Katarinas sondotter Alexandra,
en tanke som redan föresvävat Gustav III. Nu sken Katarina
upp igen.
Men det skulle snart visa sig, att hertigen och Reuterholm
visst icke besjälades av några vänskapliga känslor mot
»käringen», som de brukade kalla henne i sin brevväxling
med varandra.[3] Hon gengäldade det med att kalla
Reuterholm för bov. Svenska regeringens verkliga syften kommo i
dagen på hösten 1795, då den undertecknade ett fördrag med
Frankrike, som lovade Sverige 10 millioner livres[4] samt
ytterligare understöd, ifall det angrepes för traktatens skull.
[1] En berömd svensk matematiker.
[2] Uttalas öj dö böff: ett oxöga (på teatern).
[3] Det var i alla fall artigare, än när Karl August Ehrensvärd kallade henne »honan i Petersburg».
[4] En livre hade i det allra närmaste samma värde som en franc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/7/0533.html
