Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav IV Adolf - En sparsam och ordningsälskande envåldshärskare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bevillningen icke räckt till för riksskuldens avbetalning och
penningväsendets ordnande.
I denna brydsamma ställning grep Toll in med känd
hänsynslös kraft. Han uppenbarade sig följande dag i de
hedervärda dannemännens samlingssal, och i ett, minst sagt,
kraftigt tal, som smakade icke litet av hotelse, uppmanade
han dem att »rätta» sitt under gårdagen tagna beslut. »Jag
väntar», slutade Toll, »härtill ståndets bifall, yttrat genom
ett enhälligt ja. Finnes någon av annan tanke, han träde
fram och, om han vill, låte anteckna sin mening och sina skäl,
på det rikets hävder måga förvara dessa tänkesätt.» Enligt
Hamiltons version skulle Tolls slutkläm ha varit så här: »Dens
namn skall upptecknas med skam i tideböckerna och hans
själ utrotas av jordene.» Ståndets ledamöter svarade »under
synbar rörelse och med upplyftade händer» allmänt ja till
Tolls proposition. På hans ytterligare fråga, om någon var
av annan mening, svarades enhälligt: »Nej, vi äro alle
undergivna Kongl. Maj:ts nådiga vilja.» Så gick det till, när
bondeståndet utövade sin bevillningsrätt anno 1800.
Härvid är dock till märkandes — något som brukar med
tystnad förbigås vid relaterandet av denna pikanta episod —
att bondeståndets protokoll förmäler, hurusom »de fleste av
ståndets ledamöter hos talmannen och sekreteraren begärt
att ny överläggning om bevillningen måtte företagas».
Därvid hade de yttrat, att de nu vid närmare besinnande
ämnade gå med på de andra ståndens beslut. Alltså — heter
det till sist — skulle ståndet sannolikt även utan Tolls
mellankomst ha »självvilligt ändrat dess i går tagna beslut».
1800 års riksdag är märklig även därför, att bönderna då
fingo förverkligat sitt gamla önskemål att få vara med om
riksbankens styrelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
