Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav IV Adolf - Gustav Adolfs politik blir krigisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nöd. Hans anseende som läkare växte emellertid, tack vare
flera lyckade operationer för starr, och han tycktes gå en
ljusare framtid till mötes, då med ens hans bana förstördes
genom en misslyckad operation. Men när nöden var som
störst, erbjöds han och mottog anställning som professor
vid en akademi för lantbruk och teknologi i Sydtyskland —
ty Jung var en mångsidig man. Han förvärvade sig nu ett
ansett namn som nationalekonom men var icke lika lycklig
vid den praktiska utövningen av jordbruket.
Så utbröt franska revolutionen. Jung, som så många
andra, såg däri ett verk av mörksens makter. Han grep nu
till pennan och skrev i ett slags extas polemiska böcker i
allegorisk stil mot den nya tidens vantro och vann därigenom
stort rykte. Hans framgångar som författare drevo honom
att allt mer ägna sig åt religiösa frågor. Hans märkligaste
skrift är »Den kristna religionens segerhistoria» som
utkom 1798. Där uttalar han sin förvissning om att den yttersta
domen är nära förestående, en tanke som alltid får anhängare
i upprörda krigstider. Hans uttalande, att det stora vilddjuret
i Uppenbarelseboken var en man, som ville underlägga sig
hela världen, började några år därefter tydas som syftande
på Napoleon. Men Jung själv gjorde det icke och kunde ju
icke rimligtvis göra det så tidigt som 1798. Den babyloniska
skökan är för honom påvedömet i dess urartning. Han
räknar denna rätt godtyckligt från år 1130. Genom att lägga
till vilddjurets tal i Uppenbarelseboken, 666, får han på det
viset året 1796, då påvedömets makt kunde synas vara
bruten genom Napoleons besättande av Kyrkostaten. På det
viset konstaterar författaren mycket tvärsäkert den ena
symboliska innebörden efter den andra av Uppenbarelseboken.
Och i en annan bok profeterar han med full förvissning, att
år 1900 skall den eviga fredens tid vara kommen. Svärd
och kanoner skola då blott vara museiföremål.
År 1803 fick Jung av kurfursten i Baden en inbjudan
att slå sig ned i hans land och verka för kristendomens sak.
Han följde inbjudningen, och kurfursten och Jung blevo
de bästa vänner. Den märklige profeten och läkaren
tillbragte sina sista år som geheimeråd vid hovet i Karlsruhe.
Bland både höga och låga fanns det nu många tusen
människor, som aktade på hans ord som på bibeln. Här och där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
