- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / VII. Gustaf III:s och Gustav IV Adolfs tid 1772-1809 /
622

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav IV Adolf - Världshändelserna göra åler Ryssland och Danmark till Sveriges fiender

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

anledning att misströsta om utgången av kampen mot
Bonaparte, så länge Storbritannien höll ut. Det var också efter
England, som han denna tid rättade sin politik. Men inom
vidsträckta kretsar av svenska nationen fanns en stark
stämning för Napoleon. Man trodde, att han var fullkomligt
oövervinnelig. Och så hade man fått för sig, att blott
man ginge med Napoleon, så skulle han vara ädelmodig nog
att se genom fingrarna, ifall svenskarne inte så värst
noggrant utförde sin roll vid fastlandsspärrningen. Så skulle
vi kunna sitta som »Europas köpmän» och göra goda affärer
på kriget, menade man.

*     *
*



I september 1807 erhöll Gustav Adolf från sin ambassadör
i Petersburg, Kurt Bogislaus von Stedingk, hjälten
från Gustav III:s ryska krig, underrättelser om ryska
rustningar vid finska gränsen. Den allmänt gängse
uppfattningen av händelsernas utveckling är, att konungen sedan får
den ena varnande depeschen efter den andra från Stedingk
men slår dövörat till och ingenting gör för att skydda
Finland. Denna uppfattning beror, såsom Sam Clason påvisat,
därpå, att Stedingks depescher blivit utgivna i stympat
skick i medvetet syfte att utesluta allt, som kunde vara
ägnat att mildra eftervärldens dom över den avsatte
konungen. Utgivningen av depescherna, vilken försiggick på
1840-talet, sköttes av Stedingks svärson, dåvarande
ministern i London Magnus Björnstjerna. Han hörde till dem,
som varit intresserade i Gustav Adolfs avsättning och därför
voro angelägna om att inför eftervärlden motivera denna
åtgärd så kraftigt som möjligt. Det låg i 1809 års mäns
intresse att göra den avsatte konungens redan i sig själv
stora skuldbörda ändå större. Därtill hade Björnstjerna
givetvis en naturlig benägenhet för att skyla över, att hans
svärfar låtit lura sig av kejsar Alexander och därför givit sin
konung vilseledande underrättelser.

Den tryckta depeschsamlingen ger emellertid ej blott vid
första påseendet utan även vid ett närmare studium ett
förtroendeingivande intryck. Men historieskrivaren får ej

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:36:23 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/7/0624.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free