Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav IV Adolf - Världshändelserna göra åler Ryssland och Danmark till Sveriges fiender
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tills vidare. Ännu den 3 november skriver Stedingk:
»Inga anstalter göras till något fälttåg, och jag är till denna
stund övertygad, att vi ingenting hava att befara från
Ryssland», ord som naturligtvis uteslutits av Björnstjerna.
Tre dagar senare låter det lika hoppfullt, och Stedingk
ger uttryck åt den rätt allmänna uppfattningen, att
vänskapen med Napoleon, som blivit Alexander påtvungen
av omständigheterna, ej skall kunna länge bestå. I en
skrivelse tolv dagar senare meddelar Stedingk vänskapsförsäkringar
från tsaren men förklarar sig icke lita på dem, ty de
ryska truppförflyttningarna till finska gränsen tala ett
annat språk. »Dock», tillägger han, »tror jag ej faran vara
överhängande.» Ty han kan ej tänka sig, att ryssarne skola kunna
göra ett vinterfälttåg i Finland utan magasiner. Och även
om så skulle vara fallet, borde man från svensk sida akta sig
för att framkalla ett utbrott av tsarens onda avsikter
»genom att visa misstroende eller oro». Följaktligen avråder
Stedingk från alla truppsändningar till Finland och råder
konungen att endast skicka dit så mycket livsmedel, vapen
och ammunition som möjligt. Denna depesch är helt
utesluten av Björnstjerna. Gustav Adolf fick den så sent som
den 1 december, alltså vid en årstid, då några mera avsevärda
transporter av krigsförnödenheter knappast längre voro möjliga.
Tio dagar efter avsändandet av denna depesch, alltså den
28 november, finner Stedingk krigsfaran mera hotande, ehuru
dock ej oundviklig. Han ansåg dock, att man borde i tysthet
förbereda sig för alla eventualiteter. Men den 5 december
säger han sig vara förvissad därom, »att om en brytning
mellan Sverige och Ryssland kommer till stånd, den icke är
så nära förestående, som jag trott» — ord som uteslutits
av Björnstjerna.
När historiens dom skall fällas över Gustav IV Adolf
politik, måste naturligtvis hänsyn tagas till vad han
verkligen visste om den ryska politiken under tiden närmast
före finska krigets utbrott, och för sin kännedom därom var
han hänvisad till sitt sändebuds depescher, vilkas verkliga
beskaffenhet vi nu fått se. Gustav IV Adolfs skuld är
sannerligen stor nog ändå, utan att man behöver lägga sten
på börda. 1809 års män stodo ju mitt uppe i tidens politiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
