- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / VII. Gustaf III:s och Gustav IV Adolfs tid 1772-1809 /
654

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav IV Adolf - Finska kriget 1808—1809

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dock flammade ännu vårt hopp,
dock glödde än vårt mod.
Att böta allt ej troddes svårt,
så länge Sveaborg var vårt.»


Men detta hopp hade redan börjat förgiftas av smygande
rykten, som trängt fram till yttersta Norden:

»Då flög en viskning oss förbi,
ett rykte söderfrån;
det talte om förräderi,
om våra vapens hån.
Från man till man, från trakt till trakt
det möttes blott av stolt förakt.»

Svartholms fästning.



Den 18 mars hade gränsfästningen Svartholm ute i
havsbandet söder om staden Lovisa kapitulerat. Fästningen
var fullt tillräckligt bemannad, men besättningens
beväpning var under all kritik. Endast en tredjedel av styrkan
hade brukbara gevär. Deras kläder hängde i trasor, på
kokkärl var det sådan brist, att maten ofta serverades rå, och
dricksvattnet var uselt. Värst av allt var dock, att
kommendanten, major Karl Magnus Gripenberg, var en odugling.

Buxhövden fick det intrycket, att varken en stormning eller
en formlig belägring hade utsikt att lyckas. Han använde
i stället samma metod som senare mot Sveaborg:
parlamentering och utspridande av skrämmande rykten, att Finland
redan var i ryssarnes våld. Men när kommendanten
samlade officerarne till krigsråd, blev deras beslut att ej ingå på
någon kapitulation, förrän breschen i huvudvallen blivit
försvarad åtminstone en gång. Följande dag fälldes
dödsdom över en underofficer, som försökt uppvigla sitt
manskap till myteri. Med den slapphet, som rådde i högsta
ledningen, blev domen dock aldrig verkställd.

Emellertid fortsatte ryssarne med att ömsom beskjuta
fästningen, ömsom parlamentera. Ehuru fiendens kanoner
ej förmådde göra någon annan effekt, än att ett par
fönsterrutor krossades och en skorsten rasade ned, blev Gripenberg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:36:23 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/7/0656.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free