- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / VII. Gustaf III:s och Gustav IV Adolfs tid 1772-1809 /
672

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav IV Adolf - Finska kriget 1808—1809

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

av Napoleon. Därför gällde det, menade konungen, att
även här undvika varje skymt av utmaning, således även
alla rustningar i Skåne såväl som i Finland.

Den danska krigsförklaringen kom därför nästan som ett
åskslag den 14 mars. Nu blev det fart i försvarsåtgärderna.
Bland annat beslöt Gustav Adolf efter mönster av det
revolutionära Frankrike att förstärka armén med ett
lantvärn
till fäderneslandets försvar. Samma dag, som
Danmarks krigsförklaring avlämnades, utfärdade Gustav Adolf
en förordning, i kraft varav alla vapenföra ogifta män i
åldern 19—25 år skulle vara värnpliktiga, undantagandes de
som voro i statens tjänst, behövdes för handeln, industrin,
skeppsfarten m. m. eller voro studerande vid rikets
akademier. Av hela antalet värnpliktiga skulle 30,000 man genast
uttagas för att fortast möjligt utrustas och övas. Ungdomen
visade också en beundransvärd villighet att ställa sig under fanorna.

En stor svårighet var dock att få dugligt befäl. Visserligen
kungjordes i tidningarna, att alla avskedade officerare,
som ville tjäna vid lantvärnet, kunde anmäla sig hos
generaladjutanten för armén. På det viset fick man nog det
behövliga antalet befälspersoner — »men hurudana!» utbrister
Skjöldebrand: »mången som för ovärdigt uppförande,
liderlighet eller oduglighet blivit bortkörd från regementet, där
han tjänte; mången, som i ungdomen genom arv eller gifte
vunnit en liten förmögenhet, av lättja tagit avsked, förstört
förmögenheten, levat sedan i armod, ofta på mindre ärliga
resurser; mången, som var duglig, då han tjänte, men sedan
förfallit, tillbragt sin tid på krogar eller spelhus och glömt
allt, som hörde till tjänsten. Sådana voro de flesta, som
anmälde sig och blevo antagna. Visserligen funnos undantag,
men mängden är ej målad med överdrivna färger. Och
sådana skulle bilda till soldater själva kärnan av landets
ungdom, taga närmaste befattningen med deras vård och
trevnad!»

Skjöldebrand, som själv blev chef för Östgöta lantvärnsbrigad,
bad höga vederbörande att slippa få en enda av de f. d.
officerare, som anmält sig hos honom, och åtog sig att i
stället själv skaffa det befäl, som behövdes. Man hade
dock redan antagit så många, att Skjöldebrand måste finna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:36:23 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/7/0674.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free