- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / VII. Gustaf III:s och Gustav IV Adolfs tid 1772-1809 /
675

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav IV Adolf - Finska kriget 1808—1809

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

de där aldrig studerat i sin livstid annat än veterinärkonsten».

För övrigt ger detta krigsföretag en sorglig bild av
krigföringskonstens ståndpunkt i Sverige. Armfelts krigsplan
var otroligt nonchalant uppgjord och byggd på de
lösligaste beräkningar — om man över huvud taget kan tala
om några beräkningar alls. Dessutom visade de högre
svenska befälhavarne en allmän benägenhet att parlamentera
med fienden. Denna lust att underhandla hellre än att slåss
hade ju på annat håll vållat ännu större olyckor.

Under sådana förhållanden förmådde svenskarne blott
tränga några få mil över gränsen, och i mitten av maj
uppgav Gustav Adolf hela offensivföretaget. Västra arméns
verksamhet inskränktes till gränsbevakning.

De våras förlust under våren 1808 utgjorde 34
officerare och omkring 1,000 man, medan norrmännen under
samma tid förlorat endast 3 officerare och 111 man.

Under återstoden av året föreföllo blott småstrider på
ömse sidor om gränsen. Det största krigsföretaget var
norrmännens infall i Jämtland och Härjedalen i augusti 1808
i syfte att skaffa upplysningar om ryssarnes framträngande
och om möjligt förena sig med dem. Men förplägnaden
vållade så stora svårigheter, och de fåtaliga svenskarne
gjorde så beslutsamt motstånd, att fienden snart måste
återvända. Fram på vintern kommo å ömse sidor
skidlöparpatruller till användning. De norska voro djärvast, gjorde
strövtåg på ett par mil inom svenska gränsen och »ofredade
de i fjällen varande renhjordar».

Gustav Adolf och general Moore.



När Gustav Adolf uppgav tanken på Norges erövring,
ändrade han sina planer till en landstigning på Själland.
Därvid räknade han på hjälp från England. Hans minister
i London, Adlerberg, hade också till konungen upprepade
gånger inberättat engelska sympatiuttalanden för honom
och hans ihärdiga kamp för den gemensamma saken, och
ledande engelska politici sparade ej på försäkringar om bistånd:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/7/0677.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free