Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav IV Adolf - Finska kriget 1808—1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förslag, att det i varje sjukrum borde finnas tvättfat, tvål
och handduk. I Marstrand voro truppernas baracker sådana,
att han fann deras huvudsakliga uppgift vara — att förse
sjukhuset med sjuka. Och sjukhuset borde hellre heta
»dödshus» — så eländigt var det där. De sjuka lågo icke blott i
utan även under sängarna. På sjukhuset i Karlskrona var
smutsen så ingrodd, att en del klädespersedlar voro
formligen förhårdnade därav. En snuskig ovana var, att de sjuka
fingo förvara smutsiga kläder och skodon, mat och brännvin
om vartannat i sina sängar. I allmänhet kunde man med
lukten på långt håll konstatera befintligheten av ett sjukhus.
Men inom norska armén voro förhållandena om möjligt
ännu sämre. Där hotades till råga på eländet både armén
och den civila befolkningen av hungersnöd. Tillförseln
utifrån var nästan stoppad, ty Englands flottor behärskade
haven. Det var en svår tid för Norges folk.
Den stora sjukligheten vid den västra svenska armén
berodde icke på brister i förplägnaden, som i regeln var god,
alltsedan armén dragits tillbaka över gränsen. Det var
truppernas, särskilt lantvärnets, usla beklädnad, som bar mesta
skulden för eländet. I kronans förråd funnos rockar endast
till ett par tusen man, och övriga klädespersedlar räknades
blott i hundratal. Med skodonen var det så illa bevänt, att
man vid flere truppförband icke kunde företaga några
marscher. Man måste därför vädja till den allmänna
offervilligheten för att få lantvärnet utrustat. Men hjälpen blev
naturligtvis under sådana förhållanden mycket ojämn och kom
merendels alldeles för sent, där den alls kom. Ohälsosam
var också truppernas förläggning i stora jordhyddor med
ända upp till ett par hundra man i. Det var fuktigt och osunt
därinne, och detta var så mycket farligare, som det var
dåligt ställt med sängkläderna. Först i mitten av december
började täcken och fällar utdelas till folket.
Bedrövligast blev ändå tillståndet bland lantvärnet,
isynnerhet bland de lantvärnsmän, vilka kommenderades
såsom roddare på galärflottan. Trolle-Wachtmeister skriver
i sin dagbok för december 1808: »De kommo på kanonslupar,
större delen i sina dagliga gångkläder, lämpade efter årstiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
