Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav IV Adolf - Gustav Adolf blir avsatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vidtog också åtgärder för att försäkra sig om bankens
tillgångar. Skulle alltså ett inbördeskrig, det värsta av allt,
komma till råga på det övriga eländet?
I detta hotfulla ögonblick var det Finlands hjälte,
Adlercreutz, som grep in. På morgonen den 13 mars begav han
sig tillsammans med en del pålitliga kamrater upp på slottet.
Fältmarskalken Klingspor var just inne hos konungen och
försökte förgäves — ovisst för vilken gång i ordningen —
övertyga Hans Maj:t om nödvändigheten att sammankalla
ständerna. Adlercreutz och de övriga officerarne avbidade
i rummet utanför det lämpliga ögonblicket för ett ingripande.
När det var kommet, öppnade de dörren och trädde in i
konungens rum. »Konungen», berättar Adlercreutz,
»syntes något förundrad. Jag steg då konungen närmare och
begynte tilltala honom, att hela riket var försatt i största
häpenhet över fäderneslandets olyckliga ställning och i
synnerhet konungens tillämnade bortresa, att alla högre
ämbetsmän, militärer och andra redlige medborgare uppmanat
mig att söka sådant förekomma, i vilket avseende vi nu —
Här avbröt konungen mig, ropandes högt: ’Förräderi!
Ni äro förförde och bliva alla olycklige!’ Vi svarade lugnt:
’Vi äro varken förförde eller förrädare. Vi vilja frälsa Eders
Maj:t och fäderneslandet.’ Konungen drog sin värja. Jag
sprang honom då på livet, fattade honom under armen, och
överste Silfversparre tog värjan utur konungens hand.
Konungen begynte skrika förskräckligt: ’De vilja mörda mig —
hjälp! hjälp!’ Vi sökte stilla konungens förskräckelse och
farhåga att bliva mördad. Slutligen lovade han att giva
sig till freds, om han återfick sin värja, vilket vi genom
föreställningar ville förmå honom att avstå ifrån. Men då
konungen envist yrkade att återfå värjan, måste vi slutligen
förklara att sådant icke kunde ske eller konungen vidare
tillåtas befatta sig med riksstyrelsen.
Under tiden hade av konungens rop åtskillige av dem,
som voro utanför rummet, jämte tillkomna livdrabanter,
kammarhusarer och annan betjäning velat med våld öppna
dörren, som tillhölls av tvenne adjutanter. Och då sådant icke
lyckades, sönderslogo de den med eldgafflar och sablar, så att
spillrorna flögo omkring i rummet. Jag lät då öppna dörren,
sprang mitt ibland de församlade, ryckte sabeln av en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
