Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl XIII:s och Karl XIV Johans tid - Ny regering och ny kurs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
efter samråd med sina officerare att icke lyda order utan
fortsätta med alla sina trupper till huvudstaden.
Några dagar därefter fick han från Adlercreutz ett brev
med uppmaning att skynda före sin trupp till
Stockholm i och för brådskande överläggningar om åtgärder mot
ryssarne, vilka besatt Åland. En ny överläggning mellan
överstelöjtnanten och hans officerskår blev följden, och i
anledning därav svarade Adlersparre både hertigen och
Adlercreutz med hänvisning till sin egen och sina officerares
»gemensamma heliga föresats att i liv och död ej skiljas». Därför
kunde han, som han skrev, ej avlägsna sig från sina »ädla
vapenbröder, förr än vår enda enkla föresats är till fullo
verkställd: den att förskaffa rikets representanter frihet att
sammankomma och frihet att inbördes överlägga och besluta.
I avseende på vår enskilda trygghet och vår föresats att ej
skingras måste jag för Eders Kungl. Höghet bekänna, att
så länge de fordna konseljledamöterna äro i affärerna, så
länge uppenbara fiender till den timade förändringen äga
frihet att verka, så länge polisen är i samma hand som förut,
anse vi oss endast av vår täta, orubbliga förening äga
personlig frihet.»
Vilka han åsyftade med dessa ord angav han tydligare i en
senare skrivelse till hertigen, vari han föreslog, att åtminstone
Stedingk och Ehrenheim skulle utmönstras ur konseljen,
och att denna skulle förstärkas med två ansedda
representanter för vart och ett av de ofrälse stånden. Men hertigen
svarade, att någon utgallring ur konseljen ville han icke vara
med om; och vad beträffade friheten för rikets
representanter att sammankomma och besluta, så erinrade Karl om att
han redan dagen efter revolutionen sammankallat riksens
ständer.
Man kan ej undra på, att de styrande i Stockholm blevo
bestörta inför Adlersparres hot mot deras personliga
säkerhet. Så ämnade han då med sin väpnade krigsmakt bli en
stat i staten, till dess han genomfört sina politiska och
personliga önskemål! Under sådana förhållanden kunde »de
oförfärade krigsmännens sammanhållna svärd» bli
betänkligt farliga för rikets lugn.
Men å andra sidan kan det ej förnekas, att Adlersparre
hade skäl att befara reaktionära planer från gustavianernas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
