Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl XIII:s och Karl XIV Johans tid - Överste Gustavsson och hans familj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de rättegångar, som landstingsman Johansson anhängiggjort
mot olika medlemmar av den svenska konungafamiljen i
syfte att återfå de ovannämnda fyra breven. Enligt
Johanssons förmenande skulle nämligen dessa papper äga avgörande
betydelse såsom bevismaterial för Helgas konungsliga börd.
Dessa rättegångar skulle säkert ha pågått än i dag, så framt
icke döden år 1917 avklippt den outtröttlige
landstingsmannens livstråd.
Som exempel på vilka »bevis» kärandeparten haft att
komma med må anföras, att vid en rättegång år 1910 åberopades
ett år 1882 hållet vittnesförhör, enligt vilket änkedrottning
Josefina en gång skulle ha yttrat: »Då jag nu har hennes
papper och bevis i min hand, kan hon ingenstans komma med
sina rättsanspråk.» Vittnet, som relaterade detta yttrande,
var ett fruntimmer, som i sin tur hade uppgiften från en fru,
vars namn hon visserligen inte kunde erinra sig, men som
hon visste hade varit sidentvätterska vid hovet. Det var på
ett dylikt »bevis» som kärandeparten kunde bygga sin
ärekränkande beskyllning mot drottningen!
Vad beträffar Helga de la Braches egna uppgifter, så är det
Intressant att följa, hur dessa bli rikare och utbroderas med
allt fler detaljer för var gång hon berättar om sina öden.
Ju längre man kommer fram i tiden, dess mer romantisk och
märkvärdig blir hennes levnadssaga.
Den man, som hon påstod skulle vara hennes bror,
prinsen av Vasa, ville aldrig kännas vid »den mysteriösa
personen». Han förklarade sig i flere brev från åren 1870—1875
kunna gå ed på, att hans föräldrar »sedan år 1810 aldrig mer
hava kommit tillsammans» — och för övrigt skulle hans far
aldrig ha skickat sitt eget barn till Sverige.
Någon medveten bedragerska tycks Helga de la Brache
dock icke ha varit. Alltför många aktningsvärda och
framstående personers omdömen om henne motsäga ett
sådant antagande. Sannolikt var hennes tro på sin kungliga
börd en fix idé, som så småningom grott sig fast i den
påtagligen mycket fantasifulla och troligen något förvirrade
kvinnans hjärna.
Men vem var hon då, den egendomliga Helga de la Brache?
Ingen har ännu kunnat ge svaret på den frågan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
