Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl XIII:s och Karl XIV Johans tid - Karl August. Fersenska mordet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nekas, att hela uppträdet därigenom fått ett utseende av
storhet och värdighet, som skulle avväpnat även dess
strängaste beivrare. Folket skulle då visat sig som en hämnande
mordängel, vars oblidkeliga stränghet efterskänker intet av
det straff, som den Högsta Rättvisan bestämt.»
Dock kan denne för pöbelns känslor så lyhörde publicist
icke återhålla den smakfulla reflexionen, att fast Fersen
haft få vänner i livet, borde dock »hans ande kunna trösta
sig; ty hans reliker förvaras i stället av hans fiender».
Armfelt, som i motsats till åtskilliga andra gustavianer
tyckte bra om Karl August, framför allt därför att han
funnit honom vara »en hederlig karl», och betecknat hans död
som »en olycka över all beskrivning», utbrast vid
underrättelsen om Fersenska mordet: »Vilken gränslös skändlighet,
vilken barbarisk grymhet! Våra kannibaler i Stockholm gå
fullt upp mot de parisiska. Men, i Herrans namn, vad
gjorde trupperna? Hur kan sådant ske mitt på ljusa dagen
under en procession, där eskort och militär existera? Om
polisen vore aldrig så dålig, så är det ju var karl av ära och
hjärta givet att själv göra polis och hämma ett våld av
sådan natur.» Han kände det efter detta som en skam att vara
svensk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
