Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl XIII:s och Karl XIV Johans tid - En svärmisk patriot, som blev högförrädare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Natt och Dag nu utrikes. I sin upphetsade sinnesstämning
kände han sig som en landsflykting — vilket han alls icke
var, isynnerhet som han fick resa på svenska statens
bekostnad såsom kurir till Berlin. Men när han kom dit, blev det
första livstecken, han gav höga vederbörande här hemma —
en avskedsansökan.
Nu kände han sig fri från allt tvång och ämnade studera
för att framdeles bli nyttig på någon annan bana. Han slår
sig alltså ned i Heidelberg. Där gör han emellertid några
bekantskaper, som skulle bli ödesdigra för hans framtid. I
den badensiska universitetsstaden vistades nämligen en del
ivriga gustavianer och anhängare av prins Gustavs
tronkandidatur, bland dem förre hovmarskalken Otto Magnus Munck,
en bror till Gustav III:s ryktbare gunstling. Gustavianerna
retade ytterligare upp Natt och Dags hat mot Karl Johan
och intalade honom, att »usurpatorns» tid i Sverige ej skulle
bli lång.
I den sinnesstämningen besluter Natt och Dag ge ut sin
broschyr om arméreformen i tysk översättning och förser
den med ett företal, som är mycket hätskt mot Karl Johan.
Han klagar över de personliga oförrätter, han lidit, över sin
förflyttning till »ett nära polcirkeln förlagt regemente», över
Karl Johans list och opålitlighet. Han kallar sin konung helt
enkelt för »en räv» och slutar med en uppmaning till sina
landsmän att resa sig mot denne »sluge och fåfänge franzos»,
på det han icke måtte lyckas att »genom gallisk vällust och
prakt förinta vår nordiska kraft». Och i ett brev till sin vän
Hazelius tillägger han: »Vad hava vi med fransmän att göra?
— Odén och dess kämpar voro våra urfäder. Jag känner,
att något av asarnes blod svallar i mina ådror.» Han
drömmer om att själv bli den, som skall återinsätta prins Gustav
på Vasarnes tron eller, som det heter på hans mycket
»götiska» språk, »tåga till allshärjarting med kungasonen».
Sedan skulle han »på någon ättehög vid solens uppgång tacka
Allfadern för hans godhet».
Svenska regeringen beslöt nu att hos den badensiska
begära Natt och Dags utlämnande. Men när anhållan
därom kom fram till Karlsruhe, var fågeln bortflugen.
De badensiska myndigheterna visste naturligtvis inte ett
dugg om vart han tagit vägen! Men de lovade så hjärtans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
