- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / VIII. 1809 års män, Karl Johans och Oskar I:s tid samt Vårt näringsliv och kommunikationsväsen under teknikens tidevarv 1809-1859 /
183

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl XIII:s och Karl XIV Johans tid - Oppositionens ledare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Men efter talets slut bröt en stormflod av protester lös,
och under högljudda bifallsrop beslöt ståndet på talmannens
förslag enhälligt att uttala sitt ogillande av Anders
Danielssons anförande.

Ledarställningen och Stockholmsluften voro nog inte i
allo så hälsosamma för den enkle bonden från knallebygden.
Det gick honom som så mången annan riksdagsbonde.
Åtminstone skriver den redbare och pålitlige men åtskilligt
bittre f. d. presidenten Leijonhufvud på sitt knaggliga
juristspråk: »Övermodets eller vällustens och förmätenhetens
följeslagare gingo snart vid Anders Danielssons sida i det
allmänna levernet. Han blev förstörare, champagnedrickare,
kräslig, spelare och höll emot drygt arvode en eller annan
av värdshusens tärnor, så att den forne tarvlige
dannemannen i alla stycken ombildades till en fullkomnad världslig
rumlare, till en träl, hemfallen under modet, sinnligheten
och förförelsen. Han var ej mera den hedervärde i
västgötisk långrock av grått, vadmal utan i stället herr
partigängaren med galoscher och tulubb.

När Anders Danielsson dog, voro de rika inkomsterna
förskingrade i bredd med den ärvda, icke obetydliga
förmögenheten, och han kvarlämnade i arv åt sin familj, åt sin
fosterbygd dåliga affärer och ett tvetydigt rykte. Men inför
oppositionen blev han en nationens man, liksom inför den
sansade, rättvisa opinionen han alltid borde, sina brister oaktat,
bliva en utmärkt personlighet.»

Såsom en gärd av erkänsla för den bortgångnes
medborgerliga förtjänster voterade 1841 års riksdag en årlig pension
åt hans änka och barn.

Nils Månsson i Skumparp.



En annan sida hos den svenska allmogen representerades
av en fattig småbonde från Skåne, den fromme, hovsamme
Nils Månsson i Skumparp, »en man av folket och för folket»,
såsom det lika sant som vackert står på hans gravvård. En
äkta danneman i gammaldags stil var »Skumpen», som han
brukade kallas i vardagslag. Sin skånska allmogedräkt med
tröjan och skinnbyxorna behöll han både vid riksdagarna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/8/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free