Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl XIII:s och Karl XIV Johans tid - Oppositionens ledare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
såsom vatten- och brödstraff, schavottering och spöstraff.
Om dödsstraffet yttrar han år 1844: »Jag tror på statens plikt
att verka för sin höga bestämmelse till släktets förädling,
icke med uppfostran för några få, som giva sig namn av
bildade, och med bilor för de andra, som kallas den råa massan,
utan med en levande, oskrymtad och från mannamån
frigjord människokärlek för alla. Jag tror på en i det tysta
oavbrutet framskridande seger, icke av det onda utan av
det goda, i trots av alla reaktionära krafters motstånd. Med
denna övertygelse går jag i graven, fullt förvissad, att
dödsstraffen icke i något samhälle med verklig kultur skola ett
halvt sekel överleva mig.
Men så fast min tro i denna del är, har jag likväl icke den
förmätenheten att vilja göra den till lag för andra. Då
mängden av mina landsmän, såvitt jag haft tillfälle att inhämta,
anser dödsstraffen för alldeles nödvändiga i närvarande tid,
har jag icke vågat på min enskilda övertygelse grunda ett
förslag till uteslutande av dessa straff ur den nya lagbok,
som nu är i fråga.» Så talar en verkligt frisinnad ande.
För det närvarande ville Richert nöja sig med den
reformen, att i de fall, där dödsstraff föreskrevs i lagen, skulle
efter orden »miste livet» insättas: »eller straffes med fängelse
ej under tolv år och ej över tjugu år».
För övrigt var Richert fylld av reformnit för att göra
lagarna folkliga och lättfattliga. Allt »juristeri» var honom
förhatligt. Snart var han själen i den nya
lagkommissionens arbeten, och i 1864 års strafflag, som utfärdades kort
efter hans död, vunno hans allmänna principer inom
brottmålslagstiftningen en avgörande seger. Men på den nya
civillagen vänta vi ännu. Tålamodsprövande blev det för
en sådan entusiast för framåtskridandet som Richert att
bevittna den bedrövliga historien om hur hans lagförslag
från riksdag till riksdag släpades genom kommittéer, utskott
och ständer — »nio varv gatlopp genom 300 man», såsom han
bittert skämtande kallade det — och överallt möttes av de
obotfärdiges förhinder. Särskilt gjorde justitiestatsministern,
den trångbröstade byråkraten Mattias Rosenblad,
allt vad i hans makt stod för att förhala reformerna.
Två stora segrar vunno dock Richerts idéer även på
civillagens område: den ena var genomdrivandet på 1844 års
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
