- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / VIII. 1809 års män, Karl Johans och Oskar I:s tid samt Vårt näringsliv och kommunikationsväsen under teknikens tidevarv 1809-1859 /
209

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl XIII:s och Karl XIV Johans tid - Crusenstolpe

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

icke. Hatfullt skvaller och förtal var och förblev hans
livsluft. Men det ligger nog i alla fall en viss sanning i
vad hans vänner anförde såsom förmildrande omständighet:
att han till slut inbillade även sig själv, att det var
sanning, vad han skrev.

Hur det nu än i verkligheten var beställt med den roll,
Crusenstolpe kom att spela såsom folkets vän, så är det ett
faktum, att när han skulle avföras till Vaxholms fästning
för att genomgå sitt straff, blev det formligt upplopp med
blodiga kravaller på Stockholms gator.

*



Man kan inte säga, att Crusenstolpe hade det svårt på
Vaxholm. Där kommo allt som oftast vänner och beundrare
och hälsade på och pokulerade med fången.

Den hederlige och allmänt aktade liberale ledamoten av
bondeståndet Per Sahlström berättar från 1840 års riksdag:
»En händelse under denna riksdag, som jag ännu påminner
mig, och som förorsakade ej ringa uppmärksamhet, var den
av bondeståndet nära mangrant företagna resan till Vaxholm.
Efter i den lilla staden intagen middag besöktes fästningen,
där vi funno den då ännu illustre och populäre statsfången
från 1838 med fru och dotter inkvarterad i tvenne små mörka
rum eller rättare kyffen, varöver en och annan av oss yttrade
anmärkningar, som ansågos obehöriga, och varefter rörligheten
hos befäl och garnison ökades därhän, att man skulle
kunnat tro, det vår mening varit att befria honom. Telegrafen
kom i rörelse och blev än livligare, då en av våra kamrater
företog sig att lyfta ett och annat lavetthjul ur dess nedsjunkna
belägenhet och bereda det bättre plats. Missnöjet surrade
omkring oss, fästningsfångarnes valv stängdes, och föga tror
jag det fattats till vårt utjagande, om sådant utan risk kunnat
verkställas. Dock återkom lugnet småningom, och vi avtågade
fredligt efter ett med kraftigt hurra beledsagat avsked från
vår fånge samt inbjödos vid återkomsten till en av stadens
honoratiores, där stämningen gav sig luft, varefter ångbåten
mottog oss i sitt trogna sköte. Dagen därefter cirkulerade i
Stockholm flera historier om denna färd och vad därvid
förefallit; och det syntes vara tvekan underkastat, huruvida

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/8/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free