- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / VIII. 1809 års män, Karl Johans och Oskar I:s tid samt Vårt näringsliv och kommunikationsväsen under teknikens tidevarv 1809-1859 /
245

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En vitter storhetstid - Striden mellan gamla och nya skolan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


I sin Epilog vid magisterpromotionen 1820 gjorde
Tegnér upp sluträkningen med den nya skolan. Såsom
promotor inskärpte han hos promovenderna sina egna
grundsatser som diktare, nämligen kraft och klarhet:

»Med tanken ordet föds på mannens läppar:
det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta.»


Tegnér njöt av att skifta hugg med den nya skolan. På
våren 1823 yttrade han i ett brev till en meningsfrände:
»För egen räkning trivs jag aldrig så väl, som när jag vet,
att fosforisterna spy etter och galla emot mig. Det är en
fröjd, som jag nu ej haft på länge. Men jag hoppas
tiderna bättra sig.»

Bland dem som deltogo i striden på Wallmarks sida var
även Hans Järta. Han misstänktes för faderskapet till en
rolig parodi på fosforisternas diktning, vilken dock torde
böra tillskrivas den kvicke Gustav Abraham Silverstolpe,
»magister Silverpuckel», såsom han även av sina
vänner kallades på grund av sitt lyte.[1]

Hans stämningsmättade skämtdikt lyder sålunda:

»En nordlig västanfläkt mot södern östligt svalkas
och blandar hettans köld med värmens kalla fläkt;
från Auras aftonkvalm avlägsenheten nalkas,
och mörkrets strålar kläds i aftonrodnans dräkt.

En hård förmjukning syns i dessa höga dalar,
där vattnets torra kraft i stormigt lugn förgår
och uppåtflytande besvämmar och hugsvalar
i fallet stigande ett än osynligt spår.

På spetsen av det djup, där tyngdens lätthet vilar
och fågeln krypande i ständig sänkning höjs,
kaskaden eldfängt trög med långsam jämnhet ilar
från rymden av den luft, som här osynlig röjs.

I kantig cirkelform vid månens heta strålar
orkanens stilla lugn ur djupet faller ner,
och sommarn höstens vår med vinterns färger målar
så livligt och så dött, att henne ingen ser.»


[1] För sina fria åsikters skull och sin skarpa tunga blev han avsatt
från sin docentur i Uppsala.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/8/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free