Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En vitter storhetstid - Per Daniel Atterbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Med rik färgprakt skildrar Atterbom den unge furstens
liv i lycka och kärlek på Lycksalighetens ö, där han och hans
älskade, den sköna prinsessan Felicia, öns härskarinna, dricka
evig ungdom ur Ungdomskällan. Äkta pärlor av romantik
bilda de sånger, som äro inlagda i sagospelet, sådana som de
vemodsfagra visorna »Ungmön i lunden på jaktnätet
band» och »Stilla, o stilla! Somna från storm och
snö!» eller den välbekanta »Upp genom luften, bort över
haven!»
Vackert harmonierar det smekande musikaliska välljudet
i Atterboms språk med den luftiga och ljusa skönheten i
sagospelets scener.
Atterboms diktning är, säger en framstående dansk
litteraturhistoriker, »ett sällhetsrus av blomsterdoft och
morgonrodnad, av salig lycka och klingande luftharmonier; en evig
sommar av kärlek och skönhet». Han har förmått anslå nya
strängar i människans bröst, innerliga, underbara strängar,
som leda till det djupaste i tillvaron, till evighetens värld.
Ty av oändlighetslängtan är hans diktning buren.
Men det kan ej nekas, att Lycksalighetens ö med alla sina
vekliga njutningar hållit även skalden alltför länge fången,
så länge, att läsaren blir trött långt före honom. »Aldrig»,
säger Böök, »har Atterbom slösat så vilt med ädelstenar,
marmorbyggnader, färggnistrande fyrverkerier, sjungande
springbrunnar, näktergalar, härliga parker, pelare och
rotundor och framför allt med strålande och undersköna
kvinnogestalter som här. Lycksalighetens ö, det är
sammanfattningen av allt, som var estetisk tjusning för Atterbom.»
Tegnér kallade »Lycksalighetens ö» för »en stad byggd på
en luftballong. Jag får svindel», sade han, »när jag så där
ständigt skall sväva i vädret.» Men de lyriska partierna
fann han »vackra, till en del mästerliga».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
