- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / VIII. 1809 års män, Karl Johans och Oskar I:s tid samt Vårt näringsliv och kommunikationsväsen under teknikens tidevarv 1809-1859 /
253

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En vitter storhetstid - Per Daniel Atterbom - Erik Johan Stagnelius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

barnafromt över sin diktning, vilket på ett älskligt sätt
bryter av mot 1700-talets gubbaktiga snusförnuftighet.

Hur oskuldsfullt vacker är ej Hedborns[1] vaggvisa:

»Ute blåser sommarvind,
göken gal i högan lind;
mor hon går på grönan äng,
bäddar barnet blomstersäng,
strör långa rader
utav ros och blader.

Ängen står så gul och grön,
solen sänker guld i sjön,
bäcken rinner tyst och sval
mellan vidén, asp och al;
bror bygger dammar
åt sin såg och hammar.»


Denna visa var också en av de första nyromantiska
dikter, som blev älskad i vida kretsar. Vid dess toner vaggade
mödrarna överallt i vårt land sina små till sömns.

*



En ny vår hade kommit för den svenska diktningen.
»Varje intryck är friskt, livets träd skjuter åter gröna skott,
det klingar mellan dess grenar, och det står en doft av vår,
en glans av morgon omkring det» — yttrar en svensk
litteraturkännare.

Litteratur, nyare än den i Steffen, »Svenska litteraturens historia»
omnämnda:

Carl Santesson, Atterboms
ungdomsdiktning.

Erik Johan Stagnelius.



ÄDLARE pärla äger ej svensk romantik än Erik Johan
Stagnelii lilla dikt om Näcken:

»Kvällens guldmoln fästet kransa,
älvorna på ängen dansa,
och den bladbekrönte Näcken
gigan rör i silverbäcken.»




[1] Hedborn, som var son till en fattig soldat, blev prästman och
skald. Han har författat bl. a. ett av den svenska psalmdiktningens
yppersta alster, psalmen »Höga majestät, vi alle för dina fötter
nederfalle», »ett Te Deum av storslagen kraft och sublimitet».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/8/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free