- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / VIII. 1809 års män, Karl Johans och Oskar I:s tid samt Vårt näringsliv och kommunikationsväsen under teknikens tidevarv 1809-1859 /
301

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En vitter storhetstid - Erik Gustav Geijer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hälsningar emellan den människoström, som flyter fram, och den
som flyter tillbaka. — Det är en löpande viskning av en halv
engelsk mils längd.»

»Den fräckhet, varmed den otroliga mängden av olyckliga,
lättfärdiga varelser här driver sin hantering, förvånar en
främling. Men en engelsman skulle kanhända ej mindre
stöta sig på den vämjeliga kurtisen med uppasserskorna under
måltiderna på Stockholms värdshus. — I allmänhet visa sig
svenskarna på sådana offentliga ställen ej till sin fördel.
Man tycks där anse det höra till saken att taga på sig en stursk
min och visa sitt förakt för hövlighetens fordringar. — Jag
har känt mesar, som sågo grymma ut på ett stockholmskt
värdshus — liksom jag känner beskedligt folk eljest, som
endast äro tyranner på vägar och stigar, mot bonden och hans
häst. — Det finnes värdshusfasoner och reshumörer, som äro
odrägligare än allt odrägligt.»

*



Efter ett års vistelse i England återvände Geijer hem som
nyutnämnd docent vid Uppsala universitet, och år 1817 blev
han befordrad till professor i historia. Nu hade han sin
levnadsställning tryggad. Året förut hade han gift sig med sin
Anna Lisa.

Men just vid samma tid skulle hennes kärlekslycka grumlas
av en annan kvinnas bild. Hon berättar själv därom: »En
dag strax före bröllopet åtog jag mig enligt hans begäran
under hans frånvaro i grannskapet med min far det kära
bestyret att iordninglägga hans saker i det rummet, vi båda skulle
bebo. Då jag skulle rangera hans papper, föll mig en stor
röd plånbok i händerna, innehållande brev och biljetter av en
okänd hand, de flesta med ’Amalia’ under, skrivna på tyska.
Geijer hade aldrig haft hemligheter för mig, och huru litet
van måste han inte vara att ha hemligheter, som lämnade
sådana brev, sådana utgjutelser oförseglade, oinlåsta i en
kappsäck. — Jag läste och läste — det svindlade för mina
ögon. Jag blev lam till kropp och själ; jag kunde ej tala,
ej gråta; jag måste gå till sängs och var som förintad.

Sådan fann mig Geijer vid sin hemkomst. Jag bad honom
gömma den röda boken och talade om, vad jag sett, och
frågade honom, om han verkligen ville gifta sig med mig om fyra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:36:25 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/8/0303.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free