Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En vitter storhetstid - Esaias Tegnér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
av den gamle Rudbeckianen Björner. Där läste Esaias Tegnér
för första gången med blossande kinder den fornisländska
sagan om Fritiof den djärve.
Branting kom snart under fund med att pojken var alldeles
för god för att sitta på ett fogdekontor och skriva siffror.
Nu var det så, att Esses äldste bror, den snälle, präktige Lars
Gustav, var informator hos en kapten Löwenhielm på
Malma bruk vid Norsälven. Till honom skrev Branting och
frågade, om inte den fattige lille Esaias skulle kunna få
komma dit och få ett hem samt läsa tillsammans med de små
Löwenhielmarne.[1] Löwenhielm hade emellertid själv en stor
barnskara att försörja och ägde inte mer, än vad han och
familjen behövde, men han hade inte hjärta att säga nej.
Och han fick verklig glädje av att se, med vilken begärlighet
trettonåringen drack ur vetandets källa. Det stod inte länge
på, förr än Esse hade tagit igen, vad han under ett par år
försummat. Främmande språk lärde han, som om de varit
hans modersmål. Och i hemlighet satt detta underbarn och
skrev vers.
På sommaren 1797 flyttade Lars Gustav till brukspatron
Myhrman på Rämens bruk i nordöstra Värmland, på
gränsen mot Dalarne. Han skulle undervisa barnen i hemmet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
