- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / VIII. 1809 års män, Karl Johans och Oskar I:s tid samt Vårt näringsliv och kommunikationsväsen under teknikens tidevarv 1809-1859 /
325

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En vitter storhetstid - Esaias Tegnér

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och människokännedom, anförtro sin sällhet för hela det långa
återstående livet åt ett fruntimmer, som man omöjligen kan
känna fullkomligt. Jag ångrar icke vad jag gjort; men jag
kan ej hindra mig ifrån att med ett slags häpnad betrakta,
huru jag, kanske för tidigt, lupit fram till vägskelet mellan
livets sällhet och olycksalighet och icke lärer att veta,
vilkendera väg jag valt, förr än det är för sent att vända om.»

År 1806 såg han sin bana så pass tryggad, att han kunde
sätta bo. Den forne grubblaren blev därmed som förvandlad.
I hans hem fann man i honom den gladaste och trevligaste
värd, och överallt var han en efterlängtad gäst. Han var
en oändligt rik natur, och han slösade med sina skatter.
Han hade ej sin like i att hänföra, elektrisera sin
omgivning. Hans infall voro blixtrande kvicka, hans samtal som
ett grant fyrverkeri.

Samma drag går igen i hans tal och brev, vilka höra till
det yppersta i sitt slag på svenskt tungomål.

*



Med Tegnérs vittra framgångar gick det emellertid
långsammare än med hans vetenskapliga. Det blev hatet över
det lömska överfallet från Ryssland på våren 1808, det
blev harmen över förräderiet och odugligheten under finska
kriget, som eldade upp hans ridderliga sinne och väckte
hans djupare skaldebegåvning till liv och framkallade dess
genombrott i hans »Krigssång för skånska
lantvärnet
», hans stolta »Tyrtäushymn», vår svenska marseljäs,
såsom den ock blivit kallad. Den synes lia kommit till
en novemberdag 1808 strax före stilleståndet i Olkijoki
under finska krigets allra mörkaste och mest hopplösa skede,
då missnöjet jäste, då farsoter härjade Sveriges ungdom och
modlösheten trängt ned även till dem, som från början varit
mest förhoppningsfulla. Då skrev den unge skalden denna
dikt för att elda hembygdens försvarare till manlig strid:

»Vi prövas ej huggande
järnen ännu?
Vi klyvas ej skuggande
hjälmar i tu?


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:36:25 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/8/0327.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free