- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / VIII. 1809 års män, Karl Johans och Oskar I:s tid samt Vårt näringsliv och kommunikationsväsen under teknikens tidevarv 1809-1859 /
356

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En vitter storhetstid - Esaias Tegnér

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Fru Lindfors kom med sina flöden,
en Göta älv av bara di.
Det var ändå en tröst i nöden.
Nå, gudskelov, det är förbi.»


Slutet gott, allting gott. Tack vare den lilla, få vännerna
nu fägna sig åt punschbålen:

»Var ingen barnsäng till i världen,
fanns varken strupe eller bål.
Gör därför om det! Skål för värden!
Gör om det än! Värdinnans skål!»


Med tiden övergingo Tegnérs känslor för Euphrosyne
till obehärskad passion. Förtvivlan över obesvarad kärlek,
förbittring mot föremålet därför och förakt för sig själv,
som sökt fresta henne till otrohet, tala ur verser sådana
som dessa:

»Dig, mänskosläkte, dig bör jag dock prisa,
Guds avbild du, hur träffande, hur sann!
Två lögner har du likväl till att visa —
en heter kvinna och den andra man.
Om tro och ära finns en gammal visa;
hon sjunges bäst, när man bedrar varann.
Du himlabarn! hos dig det enda sanna
är Kainsmärket, inbränt på din panna.»


Inför Brinkman öppnade skalden sitt hjärta i ett brev på
sommaren 1826: »Du vet, att jag icke har just de högsta tankar
om kvinnosläktet; men likväl är jag alltid — eller rättare
har varit — benägen att göra undantag för individen och
tvärtemot Euklides anse delen för något större och bättre
än det hela. Jag vet, att du i detta avseende har besynnerliga
föreställningar om mig; du tror att jag levat med venala[1]
kvinnor och därifrån abstraherat mitt omdöme över könet.
Men jag kan försäkra dig att det är just motsatsen. Med dylika
kvinnfolk
har jag aldrig haft något att göra. En viss
instinkt, ett behov ’de mettre un peu d’amour dans 1’amour’[2]
har alltifrån min barndom avhållit mig ifrån all slags
förtrolighet med den lägre klassen, som är att köpa. Det är tvärtom



[1] Fala för pengar.
[2] Att inlägga en smula verklig kärlek i lidelsen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/8/0358.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free