Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- En vitter storhetstid
- Esaias Tegnér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Med en dylik bildrikedom är det ej att undra på, att man
i hans diktning kan leta upp en och annan verkligt misslyckad
bild, såsom när han talar om »en örn med fjärilsvingar», eller
när han säger, att Gustav III hade »en blick, till hälften
örn, till hälften näktergal» — för att nu inte tala om de
olyckliga bilderna om den med sångröst begåvade Euphrosyne:
»Gärna trivdes hon i valsen,
och en näktergal i halsen,
men en snövit duva satt
i dess hjärta dag och natt.»
Den kvicke och elake Palmær skriver: »Hälsa din
sånggudinna och bed henne icke överlasta sig med metaforer[1],
såsom hon merendels brukar! Dessa juveler, även om de
äro äkta, böra användas hovsamt. Låt henne sätta dem om
halsen, i öronen och på fingrarna — men på tårna — fy
tusan!»
Man behöver därför inte, som Lorenzo Hammarsköld,
anmärka på när Tegnér liknade ringen på Ingeborgs arm vid
»en lysmask, lindad kring en liljestängel». Inte dugde den
bilden, menade Hammarsköld: liljestängeln är ju grön och
lysmasken gråsvart med undantag av den enda punkt, från
vilken i mörkret ett svagt ljussken sprider sig. Om kritikern
varit riktigt grundlig, borde han ha tillagt, att en arm, så
spenslig och smal som en liljestängel, inte är mycket att hurra
för. Men nu undras just, hur många som inför den vackra
Tegnérska bilden komma att tänka på gråsvart kring grönt!
Lika upplyftande är det att höra Hammarsköld skolmästra
den Tegnérska liknelsen: »hans slagsvärd, en stannad
ljungeld». »Inte kan man tänka sig en ljungeld såsom stannad»,
utbrister han.
Samma andas barn är den anmärkning, Palmblad gjorde
mot den kända lantliga bild i »Axel», som börjar sålunda:
»Det var en afton. Kvällen låg
och drömde pä sin bädd i väster,
och tysta som Egyptens präster
begynte stjärnorna sitt tåg.»
Palmblad gör den onekligen korrekta reflexionen, att det
hade varit riktigare, ifall skalden tvärtom använt bilden om
[1] Bilder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:57 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/8/0377.html
