Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En vitter storhetstid - Zacharias Topelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eller ’Där sjöng en fågel på lindekvist’, och ingen
studentkonsert avlöpte, utan att ’Sjung Sjung’ eller ’Suomis sång’ stod
på programmet. I skolorna stapplade sig nybörjaren fram
med hjälp av Pikku Matti eller Bullerbasius, medan ynglingen
på sitt gymnasium likaväl som den unga flickan, som växte
upp i familjekretsen, med hänryckning inhämtade sitt
förnämsta historiska vetande ur ’Fältskärns berättelser’.» Och
vem har ej i livets vår svärmat och känt samklang med den
vår, skalden så underbart levande tecknat med ljusa, klara,
nästan genomskinligt tunna färger i »Björkens visa» om gossen
och flickan, som i hemlighet skriva varandras namn i barken
och kyssa det, tills de »råka» kyssa varandra i stället. Men
lätt som en andning, som en suck ur naturens eget hjärta
kommer här också i slutstrofen vemodskänslan över vårens
korthet:
»Men där for ett sken
över löv och gren,
och ett sus där ven
över blad och toppar,
och en stjärnas tår
föll i vindens spår
ned på jordens korta vår.»
»Och nu är lampan släckt, och nu är natten lyst och klar,
och nu stå alla minnen upp från längst försvunna dar.
Och milda sägner flyga kring som strimmor i det blå,
och underbart och vemodsfullt och varmt är hjärtat då.
De klara stjärnor skåda ned i vinternattens glans
så saligt leende, som om ej död på jorden fanns.
Förstår du deras tysta språk? Jag vet en saga än;
jag har den lärt av stjärnorna, och vill du höra den?
Långt på en stjärna bodde han i aftonhimlens prakt;
hon bodde i en annan sol och i en annan trakt.
Och Salami så hette hon, och Zulamit var han,
och båda älskade så högt och älskade varann.
De bott på jorden båda förr och älskat redan då,
men skildes åt av natt och död och sorg och synd också.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
