Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Det svenska näringslivets och kommunikationsväsendets utveckling under teknikens århundrade
- Åkerbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Åkerbruket.
DET var, såsom vi erinra oss, skiftets genomförande,
som blev inledningen till en ny tid för det svenska
jordbruket. Talande är det enkla faktum, att
Sveriges åkerjord sedan 1800-talets början minst
fyrdubblats till ytinnehållet. Under långa tider
tillväxte åkerjorden huvudsakligen på skogens bekostnad. Om
detta röjningsarbete vittna de många gårdsnamnen på -röd,
-ryd och -red, -bråte m. fl. Men på senare tid har man
alltmer slagit sig på att uppodla sankmarker. Genom
sjösänkningar och regleringar av vattendrag har man både lyckats
förekomma översvämningar och minska frostländheten samt
vunnit mycket mark för nyodlingar.
År 1830 blev både ett sorgeår och ett läroår för folket på
Västgötaslätten, som efter en förödande torka fyra år förut
nu drabbades av en ny hemsökelse, denna gång genom allt
för stark nederbörd. I brist på ordentliga avloppsdiken
kunde det överflödande vattnet ej avrinna. Återigen stod
den bleka nöden för dörren. Och till råga på eländet kommo
nya ofärdsår med mjältbrand och kolera. Det blev ett
sådant elände, att Skaraborgs län offentligen kallades »ett
kräftsår på svenska statskroppen». Man kunde i riksdagen
få höra den önskan uttalas, att Västergötland vore utstruket
från Sveriges karta, och i annonser om egendomsköp i södra
eller mellersta Sverige såg man ej sällan den reservationen:
»Skaraborgs län likväl undantaget.»
Men den stora översvämningen hade, trots allt, den nyttan
med sig, att folk därigenom fick ögonen öppnade för
avdikningens betydelse, och tack vare ingripande av staten och
hushållningssällskapet sattes en anläggning av kronodiken
i gång, som icke blott avledde 1830 års stora vattenflod utan
också medförde skydd mot framtida översvämningar. På
tre år grävdes kronodiken till en sammanlagd längd av
nära 50 mil.
Från Kopparbergs län har man i landshövdingeberättelsen
för åren 1871—1876 ett talande vittnesbörd om nyttan av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:57 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/8/0422.html
