Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Det svenska näringslivets och kommunikationsväsendets utveckling under teknikens århundrade
- Åkerbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
flere gårdar voro samtliga sädeskorn fullkomligt odugliga
till utsäde. Medelgrobarheten befanns vara blott omkring
hälften så stor som den normala. De jordbrukare, som voro
förståndiga nog att låta varna sig härav, erhöllo genom
hushållningssällskapets förmedling dugligt utsäde till
självkostnadspris. Men de som trots allt envisades med att
följande vår så av 1902 års skörd, fingo göra den erfarenheten, att
de flesta korn, som ägde groningsförmåga, lämnade så svaga
plantor, att dessa gingo under, innan de hunnit gå i ax.
* *
*
Det är påtagligt, att det svenska jordbruket befinner sig
i ett livligt framåtskridande, och det kan väl sägas, att vårt
folk genom mödosamt odlingsarbete »inom Sveriges gräns
erövrat Finland åter», ja mer än så. Men ännu återstår mycken
jord att erövra med plog och harv. Ännu är det så mycket
övrigt att önska i fråga om själva sättet att sköta jorden.
Detta framträder vid jämförelse mellan skördebeloppen
för olika egendomar. Dessa siffror äro för flertalet gårdar
ännu ganska låga, under det att enskilda mönstergillt
skötta jordbruk visa skördebelopp, som 3- à 4-dubbelt höja sig
över kringliggande jordegendomars. Så möter man nu
skörderesultat, som man för ett par mansåldrar sedan ej skulle
vågat drömma om. Faktiskt äro de skördar, som nu
erhållas vid Sveriges bäst skötta jordbruk, fullt lika höga som i
länder, vilka bruka anses för lyckligare lottade. Det är icke
klimatet och jordmånens naturliga beskaffenhet, som betyda
mest för skördebeloppet. Det framgår tillräckligt tydligt
av blott ett sådant faktum, som att de båda län, vilka i
avseende på skördebeloppen per hektar komma som nummer
2 och 3 — alltså närmast efter Malmöhus län —, äro
Kopparbergs och Gävleborgs. I de södra delarna av
dessa båda län har nämligen jordbruket av ålder haft rykte
om sig för att bedrivas omsorgsfullt. I Falutrakten
började bruket med sjuårig växtföljd användas redan vid
mitten av 1700-talet och anses ha i hög grad bidragit till att
utveckla jordbruket i Dalarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:57 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/8/0431.html
