Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Det svenska näringslivets och kommunikationsväsendets utveckling under teknikens århundrade
- Husdjursskötseln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Husdjursskötseln.
DEN svenska nötboskapsaveln fick sin första kraftiga
uppryckning under Gustav Vasa, vars verksamhet för
lantbruket förskaffat honom hedersnamnet »Sveriges
förste rationelle jordbrukare». Men under både
storhets- och frihetstiden gick boskapsskötseln i likhet med
åkerbruket på ett sorgligt sätt tillbaka, ty de styrande hade andra
saker att tänka på, nämligen utrikespolitik och industri.
Så långt fortgick förfallet, att vid 1800-talets början var
nötkreatursstocken betydligt mindre än inom samma
område vid Gustav Vasas död.
Först med enskiftets genomförande kommo bättre tider
för boskapsskötseln. Sedan har denna näring liksom
åkerbruket tillgodogjort sig naturvetenskapens erfarenheter.
Därigenom har man nu kommit till en rationell djuravel.
Vetenskapliga undersökningar ha klargjort, vilka
näringsämnen som bäst lämpa sig för olika ändamål, allteftersom
man vill lägga an på kött- eller mjölkproduktion. Man har
också kommit underfund med, vilka kreatursraser som lämpa sig
för olika trakter av vårt land med dess mångskiftande klimat.
Man har t. ex. gjort dyrköpta erfarenheter av att
storvuxna och rikt mjölkande men tungfödda utländska
kreatursraser, som trivas bra i södra Sveriges slättbygder, däremot
icke alls passa norr om Dalälven utan bli sjukliga och mycket
sämre än den småvuxna inhemska boskapen. Här har det
visat sig lyckligare att i stället förädla den inhemska
fjällrasen genom systematiskt urval av de bästa hornlösa
korna och utfodra dem rationellt.
Det försök, som Jämtlands läns hushållningssällskap på
1860-talet gjorde med kor och kvigor av ayrshireras, slog illa
ut. Flere djur angrepos av tuberkulos, en sjukdom som
nästan aldrig förekommit hos fjällrasen, och måste
ned-slaktas. Slutet blev, att de kvarlevande djuren
återsändes dit, varifrån de kommit.
En av de första förutsättningarna för boskapsskötselns
uppsving på senare tid har varit, att man äntligen kommit
ifrån metoden att svältföda kreaturen över vintern. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:57 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/8/0441.html
