- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / VIII. 1809 års män, Karl Johans och Oskar I:s tid samt Vårt näringsliv och kommunikationsväsen under teknikens tidevarv 1809-1859 /
459

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det svenska näringslivets och kommunikationsväsendets utveckling under teknikens århundrade - Skogsbruket - Bergsbruket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

för hemmansägare och andra intresserade, samt de övningar
i skogssådd och skogsplantering, som anordnas med
skolungdom, beväringsmän m. fl. Skogsvårdsstyrelserna
tillhandahålla också kostnadsfritt frö och trädplantor åt
mindre hemmansägare och till nedsatt pris åt ägare av större
gårdar i och för skogsodling å sådan mark, som var kal före
1905 års skogsvårdslag. För att tillgodose behovet av frön
och plantor ha en mängd plantskolor och fröklängningsanstalter
uppstått.

I samma syfte som skogsvårdsstyrelserna arbeta flere
föreningar, av vilka den största är »Svenska
skogsvårdsföreningen».

Undersökningarna rörande bästa sättet att bedriva
skogsskötsel och skydda skogen mot skadeinsekter och sjukdomar,
mot försumpning och annan skada ledas av Skogsförsöksanstalten
vid Experimentalfältet utanför Stockholm.

Litteratur:

Skogsvårdsföreningens folkskrifter 1905—1913; 36 n:r.

Sven Petrini, Skogens betydelse för Sverige (Verdandis
småskrifter n:r 245); häft. kr. 1:—.


Bertil Boëthius, Ur de stora skogarnas historia.

Bergsbruket.



LÄNGE var Falu koppargruva »Sveriges skattkammare» framför alla andra. Under 15- och 1600-talen var
den troligtvis Europas rikast givande gruva. Hela
mängden av den kopparmalm, som därur hämtats, beräknas till
35—40 millioner ton, varur man utvunnit omkring ½ million
ton koppar, representerande ett värde av under normala
förhållanden en milliard kronor. Ingen koppargruva i
världen torde ha avkastat så mycket. Men nu är den nästan
tömd på koppar.

På samma sätt är det med våra silvergruvor, vilka
under tidernas lopp avkastat omkring 400 ton silver. —
Något bättre ställt är det med vår zinkmalm.
Åmmebergs gruva, som äges av ett belgiskt bolag, avkastar omkring
2 millioner kronor om året.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/8/0461.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free