Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Det svenska näringslivets och kommunikationsväsendets utveckling under teknikens århundrade
- Industrin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bok om gamla Tåsjö, »hur jag med undran fram på
1870-talet iakttog en och annan även hit upp framträngande
värmlänning eller norrman tala annorledes, än man dagligdags
var van — ett livligt, högljutt tal, blandat med glatt och
ystert skratt; sådant förekom ej ofta hos bygdens folk av
den gamla stammen. Naturen, skogen och ödemarken hade
satt sin prägel på folket här, eller låg kynnet dem i blodet
från finnarne.»
En riksolycka var det, att tusentals bönder sålde ej blott
avverkningsrätten till sin skog utan hela gården och
förvandlades från självständiga jordägare till bolagens
arrendatorer, även om missförhållandet delvis motväges av att
bolagen kunna bedriva skogshanteringen mer rationellt än
bönderna.
*
Så verkade ångkraften nydanande, omskapande ej blott
i sågverkstrakterna utan litet varstädes i vårt land. Ända
från 1800-talets början hade den omdaningsprocessen pågått.
År 1806 anlades den första »eldkvarnen» på Kungsholmen
i Stockholm och året därpå en mekanisk verkstad i samma
stadsdel av den engelske ingenjören Samuel Owen,[1]
som gav själva impulsen till ångkraftens användning i vårt
land. Sedan har den ena industrigrenen efter den andra
tagit ångkraften i sin tjänst, och vårt lands naturliga
hjälpkällor, framför allt dess skogar och malmberg, ha tack vare
den nya drivkraften kunnat utnyttjas i en grad som aldrig
förr.
Ångmaskinen kan utföra 10, ja 100 gånger så mycket
arbete som hantverkaren. Maskinens väldiga kraft tröttnar
aldrig som människoarmen. Natt och dag kan den hålla på
oavbrutet, blott man matar den med bränsle och smörjer
den. Därför blir också maskinens arbetskostnad proportionsvis
[1] Uttalas Åen. — När Owen satte upp en av sina första
ångmaskiner på Österby bruk i Uppland, väckte den helt naturligt
mycken undran hos wallonsmederna. De funderade hit och dit över
det nya problemet. Men gamle mäster Henrik Gauffin gick där tyst
för sig själv. »Var tror I, Henrik?» frågade slutligen en av
kamraterna honom. »Nu pina de allt gammeln*», utlät han sig menande.
* Ett av de många namnen på den onde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:57 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/8/0471.html
