Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det svenska näringslivets och kommunikationsväsendets utveckling under teknikens århundrade - Industrin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Detta beror i väsentlig mån på att våra industriella
företag i allmänhet äro för små, varav följa brister i
arbetsfördelningen. Det är massproduktionen, som ger Amerika
övertaget. Den svenska industrin behöver stora kapital
för att få fart. Utan storkapital ingen storindustri! Men vi
behöva också dugliga arbetsledare, som kunna organisera
ett företag på det lämpligaste sättet. Sådana män äro för
vårt fabriksarbete lika nödvändiga som generaler för vår
armé. — Det är dock en heder för vår industri, att den gjort
sig känd för gott och redbart arbete och icke för humbug.
En stor svårighet för vår industriella utveckling är ju
landets brist på stenkol, vilken gör oss beroende av
utlandet. Vi importera årligen stenkol för inemot hundra
millioner kronor. Men naturvetenskapen har visat oss
vägen till befrielse från detta skatteok. Det är elektriciteten,
kraften i våra vattenfall, som framtiden hörer till. När vi
en gång förmå fullt utnyttja denna, då kunna vi vänta en
stor tid för vår industri. Vad vetenskapsmän och ingenjörer
på detta område uträttat och kunna uträtta övergår i värde
de landvinningar, som många berömda härförare gjort.
Vad det gäller, då fråga är om vår stenkolsimport, det är
emellertid ej endast en besparing av många millioner
kronor, utan i själva verket är det här fråga om en av
förutsättningarna för vårt nationella oberoende i kritiska tider.
Vi fingo under det stora världskriget en del påminnelser om
vad stenkolsfrågan i det hänseendet betyder, och det ligger
i öppen dager, att om vår industri och våra järnvägar icke
kunna reda sig utan koltillförsel från utlandet, så måste ett
avspärrande av våra gränser hota oss med en oundviklig
katastrof.
Litteratur:
Nils Ahnlund, Mo- och Domsjöverken.
Joh. Ax. Almquist, Graningeverken.
Pontus Henriques, Skildringar ur Kungl. tekniska
högskolans historia I.
Helge Nelson, En bergslagsbygd (Ymer för år 1913).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
