Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Det svenska näringslivets och kommunikationsväsendets utveckling under teknikens århundrade
- Handel och sjöfart
- Näringsfrihet och handelsfrihet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
produkterna på nya marknader, så att våra fartyg få något
att frakta. Här är det köpmannen, som får söka upp
kunden, ej tvärtom. Av stor betydelse är därför den utbildning
för mera omfattande uppgifter, som handelsstipendierna
och handelshögskolan ge vår köpmannakår.
Näringsfrihet och handelsfrihet.
JU MER fabrikerna trängde in på hantverkarens område,
dess mer föråldrade tedde sig de gamla stränga bestämmelserna
om skråtvång. Hur orimligt var det icke att nödgas
låta ett arbete, t. ex. en vagn, vandra från snickaren till
smeden, från smeden till målaren, från denne till sadelmakaren
o. s. v. för att få det färdigt! Nu hade man genom
fabriksverksamheten lärt sig förstå, att snickaren, smeden,
målaren och sadelmakaren kunde sammanföras på en verkstad
och arbetet på sådant sätt utföras både fortare och
billigare.
Överallt i Europa började lösen bli: Bort med
tvångsreglerna för näringslivet, och leve konkurrensen! Endast
genom fri tävlan eggas var och en att riktigt anstränga
sina krafter. — Men tillsynen att icke underhaltiga varor
tillverkas? Den får allmänheten i de flesta fall själv utöva
— genom att låta bli att köpa sådana tillverkningar. — Dessa
åsikter om näringsfrihet segrade även i vårt land, och efter
en häftig kamp föllo de hämmande skrankorna år 1846.
Då utfärdade nämligen regeringen en förordning, som
avskaffade skråna. År 1864 togs nästa stora steg, då
fullständig näringsfrihet infördes. Varje till myndig ålder
kommen man och kvinna fick då rätt att försörja sig genom
vilket yrke som helst. Verkan härav visade sig i ett raskt
framåtskridande inom industrin.
Genom skråtvångets upphävande bortföll en skiljemur
mellan stad och land. Ty numera fick hantverk drivas även
på landet. Jämsides härmed borttogs en annan sådan gräns,
nämligen förbudet mot lanthandel, som redan Gustav III
börjat lossa på.[1] År 1846 upphävdes nästan allt
handelstvång, och år 1864 avskaffades det fullständigt.
[1] Se bd VII: 71.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:57 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/8/0485.html
