Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det svenska näringslivets och kommunikationsväsendets utveckling under teknikens århundrade - Nya samfärdsmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
händelse av behov kastas ut och i rätta ögonblicket stoppa
farten.
Länge ansågs under sådana förhållanden en resa med
»eldfartyg» såsom något minst lika riskabelt som en
flygmaskinsfärd i aeroplanens och luftskeppens barndom, och
för den äventyrslystne var tjusningen lika stark. När ångaren
»Yngve Frey» pingstdagen 1821 gjorde sin första långresa
med Mariefred som slutmål, voro de 200 biljetterna
utsålda redan en månad i förväg, ty många voro de modiga
Stockholmare, som lockades av det stora äventyret. Det var
riktig folksamling både vid avgångsplatsen på Riddarholmen
och vid hamnen i Mariefred. Under hela färden
saluterades det från alla landställen vid Mälaren och saluten
besvarades samvetsgrant från Yngve Frey.
I sin dagbok för den 6 maj 1822 berättar den snart
blivande landshövdingen Hans Wachtmeister såsom något
mycket märkvärdigt, att han gjort sin första ångbåtsresa
med »ångskonerten» Stockholm, som annars brukade gå i
regelbunden trafik men nu var förhyrd av ett slutet
sällskap för en lusttur till Vaxholm. Beundrande konstaterar
han, att »maskinen arbetade hela tiden utan minsta
avbrott eller avmattning. En oräknelig människomassa
kantade kajen vid Gustav III:s staty så vid avresan som vid
hemkomsten.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
