- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / VIII. 1809 års män, Karl Johans och Oskar I:s tid samt Vårt näringsliv och kommunikationsväsen under teknikens tidevarv 1809-1859 /
567

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oskar I - Studentskandinavismens och patriotismens banérförare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

djupt fäst sig vid en älsklig ung flicka, och han var älskad
tillbaka. »Så kan jag aldrig mer av någon kvinna bliva
älskad», anförtrodde han senare en vän. Flickans anhöriga
lyckades dock förmå henne att offra sin kärlek till den
obotlige överliggaren och räcka sin hand åt en välsituerad
borgmästare. Men Johan Nybom kunde aldrig glömma sin
ungdoms drömda brud, och ännu som 73-åring sände han henne
sitt porträtt. Det skedde genom en väninna till henne —
ty till den dyrkade själv ville han ej skriva för att icke göra
henne ledsen.

Nybom påminner, som sagt, mycket om Bengt Lidner,
som han också högeligen beundrade. Äkta Lidnerskt klingar
anslaget till hans dikt »Niagara»:

»Jag stod på Niagaras öde strand,
förtärd av mina känslors vilda brand:
min inre värld mig tycktes ändå vara
ett ännu mera otämt Niagara.»


Med en vällustrysning fördjupar sig skalden i målning av
hur »lidelsernas djävlar hånfullt skratta, sig vältrande i brott
på lustans matta», och klagar sedan sitt öde att ha svikits
i både kärlek och vänskap. I vilt människohat förbannar
han till sist hela mänskligheten och önskar få störta ned den
i Niagaras bränning. Sedan ville han kasta sig själv efter
i den sjudande virveln, och han njuter vid tanken på

»hur rysligt skön den stunden skulle vara,
då Niagara uppslök Niagara!»


I själva verket var det dock mest för att njuta av de stora
orden, som Nybom skrev så nattsvart dystert. Ty som
människa var han snäll och beskedlig.

Mot 1840-talets slut vann Nybom rykte som den
uppsalienska studentstämningens, punschpatriotismens och
skandinavismens sångare. Hans smak för de bålstora orden fick
här ett nytt tummelfält, där han också riktigt hotfullt
skramlade med vapen, som han i verkligheten skulle varit den minst
lämplige att sköta. Det låg samma patriotiska hänförelse
bakom Nyboms diktning som i Tegnérs krigssång för skånska
lantvärnet, men det är först och främst den stora skillnaden,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/8/0569.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free