- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / VIII. 1809 års män, Karl Johans och Oskar I:s tid samt Vårt näringsliv och kommunikationsväsen under teknikens tidevarv 1809-1859 /
604

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oskar I - Skandinavismens första eldprov

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Dessutom anförtrodde kung Oskar danska sändebudet i
Stockholm, en person som konungen hade mycket förtroende för,
att om han skulle kunna hjälpa Danmark med vapenmakt,
måste han inkalla en urtima riksdag. Men dels var det mycket
ovisst, om den skulle vilja ge något nytt anslag för kriget,
dels var han av ett annat skäl obenägen att inkalla riksdagen
igen. I sådant fall måste nämligen enligt grundlagens bud
det vilande förslaget till representationsreform avgöras, och
då vore det fara värt, att detta förslag under intryck av
den revolutionära stämningen i Europa — ginge igenom!
I annat fall behövde representationsförslaget ej komma upp
till behandling förr än efter två år, och till dess hoppades
den fordom liberale kung Oskar, att »reformfebern» ute i
Europa skulle ha lagt sig!

Den nya akt av kriget, som danskarne börjat, slutade med
fred mellan Danmark och Preussen i juli 1850. Därefter
blev upproret i Slesvig och Holstein kuvat av danska
trupper. Genom avtal mellan alla i saken intresserade makter
avgjordes den Slesvig-Holsteinska frågan sedan så, att både
Slesvig och Holstein framgent skulle vara på likadana
villkor förenade med Danmark.

*     *
*



Om också den skandinaviska samhörighetskänslan och
därmed förknippade politiska intressen blevo en hjälp för
Danmark i kriget, skulle det dock vara lönlöst att förneka, att
den riktiga student-skandinavismen gjorde fiasko anno
1848. Efter den betan var det också länge en död tid för
den skandinaviska tanken. Den stelnade i stereotypa
skandinavistiska talesätt, som utvecklat sig under tidernas lopp,
fraser sådana som »fostbrödralag», »Odins uråldriga lunder»,
»Svitjods dalar, Norges fjäll och Danmarks bokskogar»,
»Svea, Dana och Nore» etc.; dess ingredienser hade
reducerats till »punsch, gemytlighet, sidenfanor och silkeslena
tal för Norden och för Nordens kvinna».

Litteratur:

Hjalmar Haralds, Sveriges utrikespolitik 1848.

Erik O. Löfgren, Sverige-Norge och danska frågan 1848—49.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/8/0606.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free